Energifrågorna får EU-ländernas ledare att gå oeniga från sitt toppmöte i Bryssel.
För Sveriges del lyfte statsminister Magdalena Andersson (S) fram kärnkraften – men inte som ett hållbart alternativ.
Andersson säger att kärnkraften kan ingå i den mycket omdebatterade listan på gröna energislag – den så kallade taxonomin – som Bryssel sagt ska presenteras före årets slut. Men statsministern lyfter inte fram kärnkraften som hållbar trots uppmaningar från oppositionen i Sverige.
Turerna här är inte helt enkla att förstå. Något av en pedagogisk utmaning att förklara för de övriga EU-ledarna, konstaterar Andersson själv.
– Det finns ett brett stöd i parlamentet (riksdagen) för att kärnkraften kan vara en del av taxonomin, men sedan är det en annan fråga om man definierar den som hållbar eller inte, säger hon till svenska journalister i Bryssel sent på torsdagskvällen.
Inför EU-toppmötet fick Andersson med sig instruktioner hemifrån, från EU-nämnden i Sveriges riksdag. En majoritet i nämnden bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna vill just klassa kärnkraften som hållbar. Men majoriteten är ”falsk” och speglar inte mandatfördelningen i riksdagen som helhet, enligt Magdalena Andersson.
TT: Känner du att du uppfyllde det som EU-nämnden ville att du skulle säga?
– Ja, självklart kommer jag framföra det som EU-nämnden säger att jag ska framföra. Men jag behöver naturligtvis också redogöra för hur situationen ser ut i den svenska riksdagen, och att vi har ett lite krångligt läge i Sveriges riksdag är många medvetna om numera.
Ungern skyller på EU
Energifrågorna och särskilt de höga el- och gaspriserna har tagit stor plats när de 27 stats- och regeringscheferna mötts i Bryssel.
Bland andra Polen och Tjeckien uppges ha tagit strid för ändrade EU-regler och potentiella ändringar i handeln med utsläppsrätter (ETS, Emissions Trading System).
– Dåliga regleringar i Bryssel spelar stor roll för de höga energipriserna, sade Ungerns premiärminister Viktor Orbán inför mötet i ett videoklipp på Facebook.
Magdalena Andersson konstaterar att det finns stöd för ETS i EU, men att det inte är någon hemlighet att alla inte är lika entusiastiska. Själv ser hon systemet som ett sätt att snabbare ställa om till ett grönare samhället fritt från utländskt fossilberoende.
Oenigheten på toppmötet var till sist så stor att ledarna inte ens kunna enas om ett gemensamt uttalande om energiläget.
Nordstream 2
En annan omdiskuterad energifråga var den ryska gasledningen Nordstream 2. Ledningen löper under Östersjön och är färdigställd, men olika tillståndsprocesser i Tyskland, där ledningen slutar, är inte klara. Besked om ledningen får leverera gas kommer inte förrän andra halvåret 2022.
Lettlands premiärminister Krisjanis Karins tycker att EU-ledarna måste stå upp mot Rysslands president Vladimir Putin. Han ser gasledningen som ett sätt för Ryssland att utpressa EU.
– Det finns redan tillräcklig infrastruktur för att få all gas vi behöver via Ukraina.
Europa får ungefär 35 procent av sin naturgas från Ryssland. Den stora Jamal-ledningen löper genom Polen och Belarus till Tyskland, en annan går via Ukraina, medan Nordstream-ledningarna går parallellt på botten av Östersjön, bland annat i svenskt vatten.
"Upp till Tyskland"
Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) anser att EU måste bryta beroendet av fossila bränslen – inte minst rysk gas.
Vissa EU-länder subventionerar elräkningar för låginkomsttagare, men Magdalena Andersson vill inte ha någon gemensam EU-fond för att stötta länder och hushåll som drabbas av höga energipriser, utan den frågan ska hanteras nationellt.
Toppmötet tog slut först strax efter midnatt, då ledarna till sist tvingades konstatera att någon enighet på energisidan just nu inte går att nå.
– Idéerna och åsikterna tycks gå isär runt om i Europa, men vi måste samarbeta.
