Under 2020 hade stadsodlaren Jenny Rastamo en speciell yta i kikaren – 750 kvadratmeter ogräs och järnvägsspår.

– Där vill jag odla! tänkte hon.

Ytan är belägen i området Lokstallarna i Malmö. Ett område som har blivit en mötesplats för kreativa entreprenörer och som skulle gynnas av en odling menar Jenny Rastamo, som vill använda ytan till något bra istället för att bara låta den stå och vara trist.

– Det är en fantastisk plats, jag gillar arkitekturen och det industriella, en odling kan bidra mycket till det redan kreativa området.

Jenny Rastamo driver en egen småskalig odling och säljer närodlade produkter, hennes egen drivkraft in till odlingen var det faktum att maten produceras långt ifrån oss själva. Hon menar att vi i dag är distanserade från den maten vi äter.

– En odling i stan skulle ge möjlighet till närodlat samt möjlighet för fler att lära sig hur maten växer. Det finns mycket död yta i staden som skulle kunna användas att odla mat på.

Hitta stadsbonden

Intill odlingsplatsen finns en streetfood restaurang med pop-up aktörer, uteservering och andra trevliga tillhåll. Visionen är en odling som bjuder in, kanske kan man se självplock eller någon som håller workshops på odlingsytan.
 
Någon egen odlingsplats är det inte längre frågan om för Jenny Rastamo då hon precis har flyttat ut på landet, men hon brinner fortfarande starkt för arbetet med att skapa förutsättningar för den framtida odlingsytan.

– Jag fick kontakt med fastighetsägaren Jernhusen och projektleder nu den framtida odlingen.

Just nu befinner sig projektet i sökandet efter den rätta entreprenören som vill ta sig an ytan och utveckla den. Hittills har drygt en handfull intresseanmälningar kommit in och nästa steg är att de intresserade presenterar sin vision.

– Den initiala tanken var att man skulle odla grönsaker, men även närodlade snittblommor är av intresse.

Den framtida odlingsytan är en gammal bangård med förgiftad mark. Odlingen kommer därför inte ske direkt i marken utan byggas uppåt i lådor.

Klart till sommaren

Planen är att man i början på 2022 ska ha hittat en aktör som vill bedriva den kommersiella odlingen. Sedan kommer man tillsammans med den aktören utveckla ytan under vårens gång.

– Förhoppningsvis kommer det finnas en odling redan till sommaren, säger Jenny Rastamo.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.