Radar

Ny kolsänka ger klimatpositiv fjärrvärme

Biokol ska tillverkas av göteborgarnas trädgårdsavfall.

Överskottsvärmen från en ny biokolsanläggning i Göteborg ska bli klimatpositiv fjärrvärme: 
– Vår värld förändras otroligt snabbt när det gäller vilka möjligheter som dyker upp, säger Eric Zinn, hållbarhetschef.

För första gången kan Göteborg Energi erbjuda klimatpositiv fjärrvärme genom en biokolsanläggning. Det är överskottsvärmen från kolsänkan som blir klimatpositiv fjärrvärme.

Det finns många fördelar med en biokolsanläggning men från Göteborg Energis perspektiv handlar det om att ta vara på värmen som kommer från anläggningen.

– Eftersom det inte är en förbränningsanläggning, så får man inte ut jättemycket värme, men det blir ändå en hel del överskott och den värmen tar vi in i vårt fjärrvärmenät och då har vi helt plötsligt skapat en ny värdekedja, säger Eric Zinn, Hållbarhetschef på Göteborg Energi.  
 
Projektet startar efter årsskiftet och anläggningen planeras att vara i drift 2023.
 
– Det här är jättestort och vi är super stolta. Vår värld förändras otroligt snabbt när det gäller vilka möjligheter som dyker upp, fler och fler brinner för att hitta på drastiska åtgärder som gör riktigt stor nytta i klimatfrågan.

Eric Zinn, Hållbarhetschef på Göteborg Energi
Eric Zinn, Hållbarhetschef på Göteborg Energi. Foto: Göteborg Energi

Kolet binds i marken

För att skapa en kolsänka hettas växtavfall och restprodukter från lant- och skogsbruk upp till en hög temperatur i en syrefattig miljö, på så vis sker det inte en förbränning. I processen bildas bland annat biokol, som binder kolet istället för att återföra den till atmosfären som koldioxid. 
 
Fördelen med att göra en kolsänka är att man lagrar kol i marken, vilket minskar mängden koldioxid i atmosfären som i sin tur minskar den globala uppvärmningen. 
 
– Om man förbränner trädgårdsavfall med annat avfall så blir det en aska med föroreningar som inte går att använda, medan biokol från enbart trädgårdsavfall går alldeles utmärkt att använda, säger Eric Zinn.  
 
Biokolet, som ska tillverkas av göteborgarnas trädgårdsavfall i den nya anläggningen, förväntas binda cirka 6 000 ton koldioxid varje år, vilket motsvarar ett ungefär lika stort koldioxidutsläpp som 700 göteborgare ger upphov till.
 
– Biokol är inte bara bra för klimatet, det kommer att gynna regionen på flera sätt. Vi diskuterar just nu med potentiella kunder om hur biokolet kan användas för att skapa en grönare och friskare stadsmiljö, säger Anders Åström, VD för Renova i ett pressmeddelande.

Andra positiva effekter

Utöver att lagra koldioxid i marken har biokol flera positiva effekter på miljön. Dels finns flera odlingsmässiga fördelar med biokol, till exempel att den lagrar näring i jorden och samtidigt gör det lättare för växter att tillgodogöra sig näringsämnen. Ökad växtlighet bidrar i sin tur till att ännu mer kol lagras.
 
– Det finns även en mängd olika vattenmässiga fördelar med biokol när man använder det i jorden, till exempel har det en god förmåga att buffra vatten vilket är bra mot torrperioder under sommaren, säger Eric Zinn.
 
Man kan även använda biokol i filter och uppsamlingsmagasin som minskar risken för översvämningar och spridning av orenade miljögifter.

Numera dyker det upp idéer och tankar som var näst intill orimliga för några år sedan, menar Eric Zinn. 
 
– Att prata om att vi har kunder som vill köpa en kolsänka, det fanns inte med i vokabulären för några år sedan, säger Eric Zinn.
 
Affärsidén går ut på att kunder köper en del av produktionen från biokolsanläggningen för att ta del av överskottsvärmen i form av klimatpositiv fjärrvärme. 
 
– Det kan röra sig om fastighetsbolag som har ambitiösa klimatmål och som behöver trovärdiga kolsänkor att hänvisa till i sin klimatredovisning. På så vis kompenserar de för utsläppsminskningar som de inte själva kan åstadkomma.

Den första större svenska biokolsanläggningen anlades 2017 i Stockholm och  sedan dess har en rad svenska städer gjort detsamma.

<strong>Fakta om biokol</strong>

Biokol tillverkas av trädgårds-, skogs- eller jordbruksavfall som till exempel kvistar och grenar.
Det framställs genom upphettning av biomassa i en syrefattig miljö, en process som kallas pyrolys.
Under pyrolysen bildas, utöver biokol, även bioolja, överskottsvärme och gaser. Överskottsvärmen kan exempelvis användas som fjärrvärme och gaserna som bränsle.
I dag finns det fler användningsområden för biokol – till exempel inom vattenrening, djurfoder och som fyllnadsmaterial i betong.
Det ökade intresset för biokol är bland annat kopplat till dess klimatnytta och möjligheter att skapa kolsänkor.
Produktion av biokol kan också förädla hanteringen av flera avfallsströmmar som i dagens samhälle är svåra att avsätta till något nyttigt mer än energiåtervinning, exempelvis park- och trädgårdsavfall, halm och hästgödsel.
Källa: Avfall Sverige