Svampar är mycket mer än de fruktkroppar man kan plocka som kantareller på hösten. I marken och i död ved finns miljontals trådar, hyfer, som bildar nätverk som kallas mycel. I ett gram jord kan det finnas hundra meter hyfer.

Dessa samverkar med växternas rötter och förmedlar vatten och näringsämnen som fosfor och kväve till växterna och får kol i form av sockerarter och fetter i utbyte. Ett internationellt forskningsprojekt ska nu kartlägga svamparnas roll, och studera deras roll för att binda kol.

Projektet går under namnet Society for the protection of underground networks, Spun.
– Svampnätverk är grunden för liv på jorden. Om träden är planetens lungor är svamparna blodomloppet. De här nätverken är till stor del outforskade, säger Mark Tercek, tidigare ansvarig för miljöorganisationen Nature conservancy, på projektets hemsida.

Enligt forskarna bakom Spun kan ekosystem där växter föder svampar med kol lagra åtta gånger mer kol än system där svampar inte ingår. Svamparna växer sig stora under jord men påverkar också själva jorden de växer i, vilket både lagrar kol och motverkar erosion. Även döda svampstrukturer fortsätter att vara en del av jorden.

10 000 prover ska samlas in

Projektet Spun ska under ett och ett halvt år kartlägga ekosystem där svampar är en viktigt del och ambitionen är att kunna skydda dem.

Spun kommer att använda befintliga databaser, men ska också samla in prover från 10 000 platser i världen för att kartlägga ekosystem där svamp spelar en stor roll för bland annat lagring av kol, och identifiera vilka som just nu hotas mest. Man vill uppmärksamma att när träd och växter avverkas eller skövlas, vid icke-ekologiskt jordbruk, bränder, urbanisering och extremt väder påverkas svamparna i marken, vilket minskar möjligheterna för växter att ta upp näring och för marken att lagra kol.

Svampmycel kan mångdubbla växtrötters räckvidd när de ska ta upp näring och samspelet mellan växter och svampar kan också förebygga sjukdomar, öka den biologiska mångfalden och binda tungmetaller.

Detta gäller i skogar och också i gräsbeväxta marker, där svampar hjälper till att binda 20 till 30 procent av det kol i världen som är bundet i jord, enligt projektet.

Tajgan ska undersökas

Som rådgivare har Spun bland annat naturvårdaren Jane Goodall:
– Att förstå underjordiska nätverk av svampar är grundläggande för våra ansträngningar att skydda de jordar som liv är beroende av, innan det är för sent, säger hon på projektets hemsida.

Bland de områden som ses som särskilt viktiga i kartläggningen finns tajgan, som sträcker sig över Ryssland, norra Skandinavien och Kanada och områden i Mexico, Tibet, Sahara och Kazakstan.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.