Radar

Osynliga nätverk binder kol

Svampar binder kol i marken och ger näring åt växter.

Världens underjordiska nätverk ska kartläggas. Det handlar om svamparna och hur de bidrar till att binda kol i jord och förse växter med näring. Ett nytt projekt ska samla in prover från 10 000 platser på jorden för att identifiera de viktigaste ekosystemen – och vilka som är mest hotade.

Svampar är mycket mer än de fruktkroppar man kan plocka som kantareller på hösten. I marken och i död ved finns miljontals trådar, hyfer, som bildar nätverk som kallas mycel. I ett gram jord kan det finnas hundra meter hyfer.

Dessa samverkar med växternas rötter och förmedlar vatten och näringsämnen som fosfor och kväve till växterna och får kol i form av sockerarter och fetter i utbyte. Ett internationellt forskningsprojekt ska nu kartlägga svamparnas roll, och studera deras roll för att binda kol.

Projektet går under namnet Society for the protection of underground networks, Spun.
– Svampnätverk är grunden för liv på jorden. Om träden är planetens lungor är svamparna blodomloppet. De här nätverken är till stor del outforskade, säger Mark Tercek, tidigare ansvarig för miljöorganisationen Nature conservancy, på projektets hemsida.

Forskarna Toby Kiers och Colin Averill har tagit initiativ till projektet Spun, som ska kartlägga ekosystem där svampar är viktiga
Forskarna Toby Kiers och Colin Averill har tagit initiativ till projektet Spun, som ska kartlägga ekosystem där svampar är viktiga. Foto: Seth Carnill

Enligt forskarna bakom Spun kan ekosystem där växter föder svampar med kol lagra åtta gånger mer kol än system där svampar inte ingår. Svamparna växer sig stora under jord men påverkar också själva jorden de växer i, vilket både lagrar kol och motverkar erosion. Även döda svampstrukturer fortsätter att vara en del av jorden.

10 000 prover ska samlas in

Projektet Spun ska under ett och ett halvt år kartlägga ekosystem där svampar är en viktigt del och ambitionen är att kunna skydda dem.

Spun kommer att använda befintliga databaser, men ska också samla in prover från 10 000 platser i världen för att kartlägga ekosystem där svamp spelar en stor roll för bland annat lagring av kol, och identifiera vilka som just nu hotas mest. Man vill uppmärksamma att när träd och växter avverkas eller skövlas, vid icke-ekologiskt jordbruk, bränder, urbanisering och extremt väder påverkas svamparna i marken, vilket minskar möjligheterna för växter att ta upp näring och för marken att lagra kol.

Svampmycel kan mångdubbla växtrötters räckvidd när de ska ta upp näring och samspelet mellan växter och svampar kan också förebygga sjukdomar, öka den biologiska mångfalden och binda tungmetaller.

Detta gäller i skogar och också i gräsbeväxta marker, där svampar hjälper till att binda 20 till 30 procent av det kol i världen som är bundet i jord, enligt projektet.

Tajgan ska undersökas

Som rådgivare har Spun bland annat naturvårdaren Jane Goodall:
– Att förstå underjordiska nätverk av svampar är grundläggande för våra ansträngningar att skydda de jordar som liv är beroende av, innan det är för sent, säger hon på projektets hemsida.

Bland de områden som ses som särskilt viktiga i kartläggningen finns tajgan, som sträcker sig över Ryssland, norra Skandinavien och Kanada och områden i Mexico, Tibet, Sahara och Kazakstan.