Organiska solceller, även kallade plastsolceller, är lätta, tunna, återvinningsbara och kan böjas, vilket gör att de kan användas på andra sätt än traditionella kiselsolceller. De tillverkas genom att trycka ett slags elektroniskt ”bläck” på plast.

En nackdel hittills har varit deras korta livslängd då det organiska materialet bryts ner av ljuset. Forskare har också jobbat med solcellernas energieffektivitet, alltså hur stor del av solens strålning som kan omvandlas till elektricitet. Solceller i kisel ligger på runt 25 procent och de bästa  organiska solcellerna, tillverkade i laboratorier, ligger idag runt 18 procent.

Behöver fungera under lång tid

Den högsta energieffektiviteten har nåtts då solcellerna tillverkats i lösningar som innehåller giftiga ämnen. Lösningsmedlet har också haft en för låg kokpunkt så det ångat bort för snabbt, vilket är en utmaning då solcellerna behöver vara så stabila att de fungerar i tio år eller mer. När forskare använt mer miljövänliga lösningar har energieffektiviteten sjunkit.

Nu har forskare på Linköpings universitet tillsammans med Soochow-universitet i Kina hittat en lösning – en solcell tillverkad i en lösning med hög kokpunkt, utan giftiga ingredienser och med en energieffektivitet över 17 procent.

– Vi behövde använda miljövänliga lösningsmedel, så vi utvecklade en metod som gör det möjligt att använda det utan minskad energieffektivitet, berättar Feng Gao, professor vid Institutionen för kemi, fysik och biologi.

Den nya metoden använder en gästmolekyl, som ser till att andra molekyler i solcellen binds samman så tätt att elektroner frigörs och en ström kommer igång, vilket varit problemet tidigare. Forskarna har också tillverkat en lite större solcell, ungefär lika stor som en smart telefon. Den har haft en större energieffektivitet än någon annan lyckats tidigare i den storleken; 14 procent.

– Vi är inte där så att solcellen kan bli en produkt som fungerar på marknaden, men vi har löst ett av problemen, säger Feng Gao.

Behöver fungera utomhus

Sedan tidigare finns företag som producerar organiska solceller för inomhusbruk. De tar ljus från lampor och producerar el som räcker för att driva de små prylar vi har uppkopplade i våra hem. Men i utomhusmiljön är ljuset mycket starkare.

– Nästa problem att lösa är att utveckla organiska solceller som håller i flera år även utomhus, säger Feng Gao.

Men hur långt tid innan solcellerna når marknaden kan han inte svara på, mer än att resultaten är ett viktigt steg för tillverkning av organiska solceller i större skala för utomhusmiljöer.

– Vårt nästa användningsområde  att testa solcellerna på husfönster och väggar i urbana miljöer, avslutar han.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.