Personer som lider av samsjuklighet – till exempel både psykisk ohälsa och missbruksproblematik – riskerar i dag att falla mellan stolarna, eftersom det är oklart vilka delar av ansvaret som ska axlas av vård och socialtjänst.

– Man söker på en psykiatrisk akutmottagning och hänvisas till beroendemottagningen. Man kommer till socialtjänsten och hänvisas tillbaka till hälso- och sjukvården. Det blir ett bollande fram och tillbaka för människor i väldigt utsatta situationer, säger Anders Printz, som på torsdagen presenterade ett delbetänkande av samsjuklighetsutredningen.

Det är ovan beskrivna karusell som utredningen syftar att komma till rätta med. En rad åtgärder föreslås, bland annat att regionerna får huvudansvaret för all typ av vård och behandling, oavsett om det gäller psykiatri eller beroendevård.
– Man ska kunna ge alla typer av behandlingsinsatser inom samma organisation, säger Anders Printz.

Förtydligat ansvar

Socialtjänsten föreslås få fortsatt och förtydligat ansvar för uppsökande och förebyggande insatser som social trygghet, anhörigstöd samt insatser till barn och unga.

Anders Printz uppskattar att ungefär hälften av dem som har ett skadligt beroende lider av samsjuklighet, vilket motsvarar ungefär 250 000 människor. Vissa av dem dras med så pass svåra problem att samhällsapparaten – till och med efter de reformer som föreslås i utredningen – inte väntas kunna klara av att hjälpa dem. Därför anser utredningen att kommuner och regioner också ska vara skyldiga att bedriva en samordnad stödverksamhet.

Utreda kriminalisering

Utredningen föreslår också en rad skademinimerande insatser som obligatorisk sprutbytesverksamhet med fokus på att främja psykisk och fysik hälsa. Printz vill också se program mot stigmatisering och ökat brukarinflytande, som Socialstyrelsen ska ta fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

– Vi gör också bedömningen att kriminalisering av narkotikabruk behöver ses över. Skälet är att Svensk förening för beroendemedicin anser det och vi ställer oss bakom det, säger Anders Printz till TT.

Den svåra utsattheten för personer med samsjuklighet i Sverige har länge varit omtalad. Men frågan aktualiserades ytterligare 2018 då SVT:s ”Uppdrag granskning” sände ett reportage om Sanne – en ung kvinna som på grund av sina psykiska besvär och missbruksproblematik – slussades mellan olika instanser i landsting och kommun utan att någon åtog sig huvudansvaret. Det fick ett enhälligt socialutskott att uppmana regeringen att utreda lagstiftningen.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.