En Köpfri Dag är en kampanj, ett nätverk och en dag som startades i Kanada 1992. Kampanjen nådde Sverige på slutet av 90-talet och den svenska kampanjens talesperson Göran Hådén har varit engagerad i snart 20 år, det vill säga långt innan Black Friday gjorde entré på svensk mark.

– Vi försöker se dagen som startskottet för en hållbar livsstil. Tanken är att dagen ska ge ringar på vattnet resten av året, säger Göran Hådén till LFT.

– Tidigare så var överkonsumtion någonting som nästan inga andra pratade om, säger Göran Hådén som ser positivt på att fler lyfter ämnet.

Från början hölls den köpfria-dagen i september, men när Black Friday gjorde sitt intåg har den flyttats på dagen för att stå i kontrast till Black Friday.

Förnöjsamhet istället för shopping

Även om man rent teoretiskt håller med om att överkonsumtionen är skadlig för planeten, så är det en utmaning att stå emot konsumtionssamhället, menar Göran Hådén.

– En övergripande ram som behöver sänkas är den genomsnittliga köpkraften, det vill säga hur mycket pengar vi har –  ju mer pengar vi har desto mer handlar vi.

“En Köpfri Dag” ser en lösning i att sänka arbetstiden i Sverige och samtidigt göra kompenserande åtgärder för låginkomsttagare. De menar att det skulle ge människor mer tid istället för mer pengar och prylar.

Göran Hådéns tips till att motstå konsumtionssamhället är att försök anamma förnöjsamhet som tankesätt.

– När vi hela tiden strävar efter mer och mer, är det svårt att någonsin bli nöjd. Därför är det nog förnöjsamhet man förr eller senare behöver komma till för att kunna komma ur ekorrhjulet, säger han.

Flera uppmärksammar dagen

Naturskyddsföreningen har i inför årets Black Friday gjort en Sifo-undersökning som visar att en av tre köper nyproducerade kläder eller skor i e-handeln som de sedan ångrar. I sin granskning har de sammanställt säljtekniker som stora modeföretag använder för att locka till köp.

Enligt Naturskyddsföreningen kan dessa tekniker ge många ogenomtänkta köp, vilket ökar risken för en ohållbar konsumtion av kläder och skor.

– Det är bra att miljöanpassa produktionen av kläder och skor, men samtidigt måste den höga konsumtionsnivån av nyproducerade plagg också adresseras. Vår undersökning visar att samtliga undersökta företag jobbar med olika knep för att sälja fler plagg online, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Flera andra organisationer med klimatet i fokus anordnar aktiviteter i samband med den köpfria dagen. Till exempel ska Fältbiologerna i Uppsala ha en “Lappa och laga-aktion” och Naturskyddsföreningen i Växjö ska ha en aktivitet inriktad på att laga kläder.

På sociala medier tipsar Jordens Vänner om vad man kan göra istället för att shoppa, till exempel ta en långpromenad och se om man hittar en extra söt hund, eller att skriva ner tre viktiga saker som är viktigare för en än att köpa nya prylar, som Göran Hådén beskriver det: Att handla genom att inte handla.

– Genom att inte shoppa får man mer tid för eftertanke eller något annat man tycker är trevligt. Det är upp till individen vad man gör med den friheten under den dagen när man sparar både tid och pengar.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.