Hänger god hälsa ihop med närhet till natur?
Svenska naturvägledare har nyligen lyft den frågan, och om ”vitamin N” kan vara ett “vaccin” mot ohälsa.
– Vi har en gammal hjärna, som påverkas av att vara i naturen, säger forskaren Ann Dolling.
Naturguider och naturvägledare är alla de som arbetar med att visa och bidra till kunskap och känsla om natur och kulturlandskap, naturvård och biologi till allmänhet och skolor.
– De har generellt en ambition att besökare ska uppleva en plats och skapa en relation till naturen, men nu växer medvetenheten om att det också finns en hälsoaspekt i det arbetet, säger Eva Sandberg, föreståndare för Centrum för naturvägledning vid SLU, som arbetar med att sprida forskning och erfarenheter.
–”Vitamin N” är titeln på en bok om vikten av att barn har naturkontakt, skriven av Richard Louv 2017. Det är ett bra beskrivning av att naturen kan påverka hälsan.
Det finns exempel på verksamheter som sedan länge arbetar med hälsoaspekten av naturkontakt, till exempel inom rehabilitering från stressrelaterad ohälsa eller med så kallade skogsbad, som vill bidra till återhämtning genom närvaro och lugna aktiviteter i skog där deltagarnas sinnen aktiveras.
– I slutet på 80-talet var forskningsfältet natur-hälsa nytt. Nu har området vuxit och idag säger forskarna att vi vet att naturvistelse kan ha positiv inverkan på vår hälsa, säger Eva Sandberg.
"Nu är det en spännande tid"
En av de som bidragit till en vetenskaplig grund av naturens påverkan på människor är den brittiske läkaren William Bird, som sedan flera tiotal år skrivit om och initierat projekt som stärker kontakten mellan människa och natur.
– Just nu är det en spännande tid. Efter 25 år talar många nu om att koppla ihop natur och hälsa, speciellt efter pandemin, berättade han på ett seminarium för svenska naturvägledare nyligen.
Hans utgångspunkt är att människan som biologisk varelse är programmerad att må bra i vissa sammanhang.
– Vi vill ingå i en social grupp, vi vill befinna oss på en trygg plats och vi vill känna att vi har ett syfte. Har vi de tre delarna är vi rustade att hantera stressande situationer och att sedan återhämta oss genom god sömn, fysisk aktivitet och hälsosam diet. Så har det varit i 200 000 år, säger William Bird.
Stadsmiljöer uppfyller ofta inte de kraven, medan natur ofta erbjuder en sådan trygg plats att vistas i. Studier visar att barn som växer upp utan kontakt med natur utvecklar sämre förmåga till lärande och beteenden, enligt William Bird.
– Ensamhet, fientliga urbana miljöer och brist på syfte i livet skapar rädsla och kronisk stress, som vi inte kan återhämta oss ifrån. Det leder till ångest, depression och ilska och till inaktivitet och behov av att äta – ett fokus på att överleva ett problem.
I skogen är kraven mindre
Svenska forskare har kommit till liknande slutsatser.
– Upplevelser och känslor för naturen ger bättre hälsa. Två timmars vistelse i natur per vecka förbättrar hälsan, enligt en brittisk studie, säger Ann Dolling, forskare inom skog och hälsa på SLU.
– Naturvägledare ska bidra till upplevelser och kunskap om naturen och öka miljömedvetenheten, men kan också ge bättre hälsa. Vi har en gammal hjärna, som påverkas av att vara i naturen, säger hon.
Anledningen är att i skog blir kraven på hjärnan mindre. I en stadsmiljö måste den arbeta med att sålla bort många intryck.
– Skogen ger lagom många krav och stimuli och vi kan ta till oss dofter, smak, vind och sol. Det ger en känsla av sammanhang. Det är som att komma hem, säger Ann Dolling.
Blodtryck kan minska och sinnesstämningen bli bättre. Uppmärksamheten kan öka och man kan bli mer klartänkt och harmonisk.
Ann Dolling studerar också hur olika typer av skogsmiljöer kan påverka olika.
– Skog som är återhämtande är generellt ljus, öppen, har en utsikt och rymd, har stora träd och känns trygg. Men vilken natur som påverkar olika personer beror på vad man är van vid sedan tidigare, vilket ger en känsla av trygghet och välbefinnande. För den som inte alls är van vid skog, kan den upplevas skrämmande.
– En ”bra” skog för hälsa är en gammal gles skog med höga kronor och bra sikt, gärna vid vatten och gärna tyst.
Att må bra på "hemmaberget"
Men en ”bra” skog måste inte vara stor och långt bort, enligt Bosse Rosén. Han kallar sig friskvårdsguide.
– Jag har mitt hemmaberg som ligger intill där jag bor i Tyresö. Det är ett par hundra meter stort naturområde och där stubbsitter jag en stund som en start på dagen. Det är en gles kuperad tallskog med hällar och lite våtmarker. Där mår jag bra.
Som friskvårdsguide tar Bosse Rosén ut grupper på enkla skogsvandringar där intryck med sinnena varvas med samtal om vad man upplever och tycker om. Och så får de prova stubbsittning, det vill säga att ”bara vara”.
– Välbefinnande ”med” naturen är viktigt. Vi ska göra saker med naturen istället för att den bara är en relaxavdelning. Den ska inte bara vara ett redskap för vårt välbefinnande. Du kan hitta dina naturupplevelser och dra nytta av dem när som helst. Det kan vara en utsikt eller krukväxt. Vanor och det du gör varje dag är viktigt.
Bosse Rosén ser det som en attityd till livet att göra det man kan och där skogen erbjuder både återhämtning, ett gym och plats för lek.
– Intrycken i skogen drar inte igång stressreaktioner, som platta ytor, buller och reklammeddelanden kan göra i staden. Det är säkert personligt vilket typ av skog man tycker om att vistas i. Det är platser där man både känner sig omsluten och trygg, men man samtidigt har uppsikt över eventuella ”faror”.
– Det allra bästa vore om skogen inte bara används i rehab när någon redan blivit utbränd, den skulle istället kunna användas mer som vaccin, förebyggande, avslutar Bosse Rosén.
Mer forskning om naturens betydelse
Eva Sandberg på Centrum för naturvägledning ser gärna att det görs mer forskning om existentiell hälsa och naturkontakt.
– Det kan också behöva ges mer inflytande i stadsplanering, så att allmänheten känner sig delaktiga i beslutsfattande. Att ha makt att vara med och påverka vad som sker i våra landskap är också en aspekt av hälsa och välbefinnande. Vi tror att intresset kommer att fortsätta öka för betydelsen till exempel av att bevara tätortsnära natur och det kraftsamlas i samhället kring betydelsen av naturkontakt. Sveriges kommuner och regioner börjar just ett projekt där man tar ett helhetsgrepp på psykiskt hälsa bland annat tar upp vilken roll natur kan spela.
– Sen vill vi veta ännu mer om vad som händer i friluftslivs- och naturvägledningsaktiviteter. Där får man både röra på sig vilket vi vet är bra för hälsan, vara i naturmiljöer, träffa andra med samma intresse och får hjälp att skapa en djupare relation till naturen. Vitamin Naturvägledning erbjuder allt det som till exempel William Bird forskat om: Ett socialt sammanhang, meningsfullhet och trygga miljöer.
