Radar

Grönt ljus för gräshoppor – matexpert skeptisk

EU-kommissionen har gett sitt godkännande till att Europeisk vandringsgräshoppa får säljas som livsmedel.

Får det lov att vara en portion gräshoppor? Ja tack, svarar EU som nu har godkänt att insekten får säljas som livsmedel. Men den som hungrar efter försäljningsframgångar lär bli besviken, spår mathistorikern Richard Tellström.

Europeisk vandringsgräshoppa beskrevs av Carl von Linné redan 1758. Drygt 260 år senare är den nu på väg att hoppa upp på tallriken.

EU-kommissionen har nämligen godkänt att denna gräshoppsart börjar säljas som livsmedel.

– Vi har ju varit med och röstat igenom det här som medlemsland och Europeiska säkerhetsmyndigheten har gått igenom datan så vi litar helt och fullt på det här, säger Astrid Walles Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket.

Svårt för nya livsmedel

Beslutet innebär att det företag som skickade in ansökan kommer att få ensamrätt på försäljningen av gräshoppan i fem år.

TT: Betyder då detta att gemene svensk inom en snar framtid kommer att servera gräshoppa till söndagsmiddagen?

– Om man får låta historien vara vägledande är svaret nej, säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap och expert på matkultur och måltidshistoria vid SLU Future Food.

Han pekar på att det rent historiskt har varit svårt att lansera ett helt nytt livsmedel på marknaden och drar paralleller till när potatisen skulle introduceras för en milt sagt skeptisk svensk publik på 1700-talet. Först omkring 80 år efter premiären blev potatisen accepterad.

Ofta kräver ett nytt livsmedel flera introduktioner för att slå igenom, enligt Tellström.

– Ett sånt exempel är fullkornspasta. Det lanserades på 90-talet men det var först efter tredje lanseringen då man hade gjort om både förpackningen, tilltalet och reklamen och la fokus på hälsofördelar som man lyckades.

Finns allergirisk

För den som är sugen på att få sig lite gräshoppor till livs gäller det att man är medveten om att det finns allergirisker.

– Om man är allergisk mot skaldjur eller dammkvalster finns det en ganska stor risk att man kan få allergiska reaktioner även mot de här arterna, säger Astrid Walles Granberg, och syftar både på Europeisk gräshoppa och övriga insekter som säljs som livsmedel inom EU.

Fakta: Insekter som livsmedel

Olika typer av insekter och produkter som är framställda ur dem, är exempel på nya livsmedel. Inom EU har de inte ätits under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt.
Det innebär att även om insekter mycket väl kan vara bra mat, så ska insektsarterna riskbedömas och godkännas av EU-kommissionen innan de får säljas.
Det som måste bedömas är att en viss insektsart inte har naturliga gifter i sig eller är tillverkad på ett sätt som gör att det kan innehålla smittor eller gifter. Det är inte heller ovanligt att insektsarter , framförallt mjölmask och syrsor, kan leda till allergi och korsallergi, särskilt hos skaldjursallergiker.
Före den 1 januari 2018 fanns en annan lagstiftning om nya livsmedel, där det inte var tydligt att hela och malda hela insekter ingick. De flesta EU-länder, däribland Sverige, tolkade den lagstiftningen som att även hela insekter måste godkännas av EU-kommissionen innan de säljs. Några länder som Finland, Danmark och Holland har tolkat lagstiftningen på ett annat sätt och tillåtit försäljning.
Frågan togs till EU-domstolen, och den 1 oktober 2020 kom den fram till att hela och malda hela insekter inte berördes av den gamla lagstiftningen. Det innebär att det under en övergångsperiod blir tillåtet att sälja hela insekter i alla EU-länder.
Källa: Livsmedelsverket

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.