Under COP26 har Västpapua presenterat en vision om att bli världens första gröna stat. För provinsens klimataktivister är självbestämmande avgörande för att stoppa skövlingen av regnskog och utvinningen av naturresurser.
Västpapua, den västra halvan av ön Nya Guinea, sitter inte med vid bordet under klimatförhandlingarna i Glasgow. Sedan 1969 är Västpapua en del av Indonesien och inte erkänd som en oberoende stat.
Motståndsgrupper har länge kämpat för självständighet och 2020 bildade den västpapuanska separtiströrelsen ULMWP en regering i exil. Under COP26 presenterade den sin vision för hur Västpapua kan bli världens första gröna stat.
– Vi vill visa världen att det finns en väg ut ur klimatkrisen. Som invånare i Västpapua, med den tredje största regnskogen i världen, har vi en viktig ståndpunkt. Här i Glasgow har vi utmanat några av världens rikaste länder med vår vision, säger Raki Ap, talesperson för visionen om en grön västpapuansk stat.
Förstörda ekosystem
Västpapua ligger längst österut i den indonesiska övärlden norr om Australien. Regionen är rik på naturresurser. I den ligger en av världens största guld- och koppargruvor och där finns stora gas- och oljefyndigheter. Utvinningen av naturresurserna förstör ekosystemen och driver befolkningen på flykt, säger Raki Ap.
– Det giftiga avfallet från gruvan förorenar floder som västpapuaner levt av i tusentals år. Nu är floderna intill gruvan fulla av död fisk. Men eftersom gruvan är lönsam vill företagen ha mer mark.
Den största guld- och koppargruvan gruvan ägs av det amerikanska gruvbolaget Freeport-McMoRan tillsammans med den indonesiska staten och företag som BP utvinner naturgas. Med västpapuanernas förslag om en grön stat ska företag som inte lever upp till miljökraven tvingas avsluta sin verksamhet.
– Vi är bara en miljon västpapuaner och har en enorm rikedom, bara guldgruvan är Jakartas största skattebetalare. Det är därför företagen och länderna är där och vi fortfarande inte fått självbestämmande, säger Raki Ap.
Vill stoppa skogsskövlingen
Under klimatmötet i Glasgow diskuterar världsledare hur avskogningen ska kunna stoppas till 2030. De senaste åren har tusentals hektar regnskog huggits ned till förmån för palmoljeodlingar.
– Regnskogen i Borneo och Kalimantan är borta, Västpapua står näst på tur. Vi vill stoppa det och det enda sättet är att ge tillbaka marken till ursprungsbefolkningen som levt där i 40 000 år, säger Raki Ap.
Som han ser det måste ursprungsbefolkningen få kontroll över provinsen för att skövlingen av regnskogen ska kunna stoppas.
– Ursprungsbefolkningar har visat att de är kapabla att bevara det här unika området i världen. Om vi får kontroll får skogen en chans att komma tillbaka, växt- och djurarter en ny chans till en framtid, säger Raki Ap.
"Ögonblicket som förändrade mitt liv"
Raki Ap lämnade Västpapua när han var ett år gammal efter att hans far dödats av Indonesisk militär. På hans 18-årsdag berättade hans mamma vad som hänt.
– Det var ögonblicket som förändrade mitt liv och fick mig att bli en frihetskämpe och klimataktivist. Jag insåg att ockupationen är kopplad till företags girighet och att förstörelsen av vår miljö hänger ihop med den globala klimatkrisen. Från ursprungsbefolkningens perspektiv är rötterna till klimatkrisen kolonialism, kapitalism och rasism, säger Raki Ap.
I Glasgow hoppas han och Västpapuas andra klimataktivister hitta allierade bland områden som drabbats av klimatförändringarna och tillsammans med dem få världens ledare att agera.
– Nu påbörjar vi ett intensivt lobbyarbete med regeringar världen över för att försäkra oss om att de förstår den här sista chansen att göra det rätta.
