Ett forskarteam på Kungliga Tekniska Högskolan tror på kollektiv, så kallat ”co-living”, som framtidens studentbostäder – nu hoppas forskarna kunna applicera konceptet co-living på andra boendeformer.
Akademiska hus har fått i uppdrag att bygga 5700 nya studentbostäder på campus runtom i Sverige. För att göra det på bästa möjliga sätt har ett forskarteam på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) tagit fram underlag – för hållbara studentbostäder med hänsyn till klimatavtrycket, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet.
I och med att det tillkommit skarpare krav på hållbarhet och ökad effektivitet, så har co-living dykt upp som en trend, menar Sara Ilstedt, professor i produkt och tjänstedesign på KTH, som är en del av forskarteamet.
– Vi behöver bygga mera energieffektivt och få ner klimatavtrycket, då är co-living ett jättebra sätt att bygga på.
Forskningsprojektet kallas för ”Co-kitchen”, då forskarna till en början hade köket som fokuspunkt.
– Köket är en sådan central plats i hemmet och det finns väldigt lite forskning på hur ett kök ska se ut om man är flera olika hushåll som delar på det, säger Sara Ilstedt, en av forskarna bakom studien.
Levande experiment
Från att först ha fokuserat på köket upptäckte forskarna ganska snabbt att det fanns fler viktiga aspekter att fokusera på för att få ett samboende att fungera.
– Vad är en bra balans mellan privata och gemensamma ytor? Hur många kan dela på ett badrum? Gör delade badrum att man gör av med mindre varmvatten för att man inte duschar lika länge?
Det finns många aspekter att fördjupa sig i och utveckla. För att hitta den bästa formen för en co-living lägenhet har forskarna experimenterat med olika planlösningar i testlägenheter som man byggt på KTH.
Under tiden som forskningsprojektet pågår (januari 2020 till hösten 2022) får studenter bo i testlägenheterna och utvärdera boendet i intervjuer med forskarna.
– Vi har precis gjort en stor ombyggnad där fyra studenter ska bo under kommande år. Vi kommer intervjua dem under året och sedan sammanställa det till hösten 2022.
De studentkorridorer som finns idag är från 60 och 70-talet och byggdes inte med tanken på att vara hållbara ur en miljösynpunkt. Då var det effektivitet som styrde, vilket även gäller i dag eftersom det finns en stor bostadsbrist bland studenter, särskilt i storstäderna, menar Sara Ilstedt.
Co-living är enligt Sara Ilstedt en uppdaterad form av korridorer. Istället för tolv till femton personer på ett våningsplan med ett kök, har co-living lägenheterna utformats för fem till sex personer.
– Det blir lite mer familjärt och lite mer som ett hem jämfört med korridorer, där det blivit väldigt trångt och anonymt.
Social hållbarhet
Det har tidigare gjorts några liknade försök med co-living studentbostäder, men då har man inte tittat på den sociala hållbarheten, menar Sara Ilstedt.
Under arbetets gång har forskarna på KTH kommit fram till man behöver sätta upp lite regler för att det ska fungera med co-living. I forskningsprojektet Co-kitchen har till exempel regler gällande städning, sopsortering och en gemensam middag per vecka upprättats.
– Det finns lite av en okunskap och ovana hos bostadsföretag att jobba med sådant.
Ensamhet och psykisk hälsa har varit en viktig aspekt för forskarna att titta på vad gäller social hållbarhet. Många studenter känner sig ensamma, inte minst studenter som flyttar från andra städer eller länder.
– Att bo tillsammans skapar en trygghet, en kravlös gemenskap av att bara kunna gå ut i köket och småprata lite.
Co-living och andra boendeformer
Just nu tittar forskarna på KTH på studentbostäder, men konceptet co-living skulle kunna gälla många fler grupper i samhället, menar Sara Ilstedt. Till exempel unga som flyttar hemifrån, äldre eller ensamstående föräldrar.
– Det finns massor med människor som inte vill bo ensamma.
För att kunna fortsätta forskningen och applicera konceptet på andra boendeformer skulle forskarna behöva samarbeta med andra fastighetsbolag.
– Det vore jätteroligt att göra något tillsammans med HSB till exempel, men i dagsläget finns det många hinder i vägen för att det här ska bli verklighet.
I dag kan inte flera personer stå på samma kontrakt, så för att man ska kunna ha ett co-living och hyra ut som en hyresbostad måste hyreslagstiftningen göras om.
– En av våra målsättningar är att påverka lagstiftningen vad gäller boende.
Akademiska hus är redan igång och planerar för byggen av co-living studentbostäder. De första kommer att byggas i Lund och förhoppningsvis vara klara inom några år, berättar Sara Ilstedt.
