Den underfinansierade förlossningsvården leder till förlossningsskador, en ohållbar arbetsmiljö och otrygga födslar. Barnmorskor och chefer säger upp sig i protest för att det inte går att ge en god vård under rådande omständigheter. Det räcker nu, skriver arrangörerna bakom tisdagens demonstration i eventet.

Det är i samband med Region Stockholms budgetfullmäktige som demonstrationen ska äga rum, en av de som ska tala under manifestationen är Eva Nordlund, ordförande på Svenska Barnmorskeförbundet.

– Under de tjugo år som jag varit verksam som barnmorska så har det varit mer eller mindre kris hela tiden. Likt en vulkan har det puttrat och exploderat vid flera tillfällen, men det har aldrig löst sig. Idag är det av en annan kaliber med tanke på alla barnmorskor som har valt att säga upp sig som en sista utväg, säger hon.

Löften om drygt en halv miljard

Tidigare i veckan gav Stockholms regionledning löften om ytterligare åtgärder i förlossningsvården. Drygt en halv miljard kronor fördelat på tre år ska gå till förlossningsvården. Pengarna ska finansiera målet “en födande en barnmorska”. Ett glädjande besked menar Eva Nordlund, men det räcker inte.

– Det här är en mycket större fråga än att Svenonius skjuter till pengar.
Vi har inte sett någon handling ännu, det räcker inte med att vi får ”en födande – en barnmorska”, det finns fortfarande en arbetsmiljö som måste hanteras omgående. 

Löften om framtida förbättringar är inget som löser den kris barnmorskor befinner sig i just idag. Det som behövs är en tydlig och tidsbestämd handlingsplan, menar Eva Nordlund.

– Under nästa år ska ”en födande och en barnmorska lösas”, samtidigt har vi jättemånga som har valt att säga upp sig i Stockholm och det kommer ge ett akut tomrum, om man inte löser problemen omgående. 

Går det att undvika det akuta tomrummet? Och i sådana fall hur? 

– Jag vet inte just nu, om jag ska vara helt ärlig. Det är arbetsgivarna som måste agera.

Men finns det något som kan få barnmorskorna att stanna?

– Löneverktyget kanske är ett sätt för arbetsgivaren att försöka få dem att stanna kvar nu, men det är en väldigt kortsiktig lösning. Nu handlar det framförallt om arbetsmiljön och möjligheten att få jobba på ett professionellt sätt.

Bland de enskilda barnmorskor som valt att säga upp sig finns olika krav menar Eva Nordlund. En del barnmorskor lägger mycket vikt vid att arbetsgivaren ska använda sin möjlighet att ge högre löner, medan andra inte längre orkar jobba med det pressade tempot.

I Stockholm handlar det också om bristen på förlossningsplatser. Det innebär en stor arbetsbörda för barnmorskor att försöka hitta platser och samtidigt försöka stötta de födande som blir oroliga över platsbristen.

– Det är ett akut problem i Stockholm, säger Eva Nordlund.

Vad önskar du att demonstrationen ska ha för effekt?

– Förhoppningen är att det blir tydligt för fler och även för politiken att det finns en stor problematik för barnmorskor i arbetsmiljön och i bristen att jobba på ett vettigt sätt, säger Eva Nordlund och fortsätter:

– Demonstrationen är ett utrop av förtvivlan, där många andra organisationer visar sitt stöd för barnmorskor och för kvinnors rätt till säker vård i samband med graviditet och barnafödande.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.