Under havet finns ett material som liknar is. Den enda skillnaden mellan det materialet och is är att det innehåller metangas.

– Vi kan kalla det metan-is för enkelhetens skull, säger Wei-Li Hong, docent i geokemi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom den nya studien.

När havet är kallt håller sig metan-isen stabil. Wei-Li Hong jämför det med en iskub i frysen, iskuben håller sig stabil så länge det är tillräckligt kallt i frysen.

– Men när det Arktiska havet värms upp på grund av den globala uppvärmningen, då håller sig metan-isen inte längre stabil och metan kommer frigöras ut i havet och även i atmosfären, säger Wei-Li Hong, som år 2016 deltog i en expedition utanför Svalbard.

Ännu vet forskare inte hur mycket metan-isen kommer att påverkas av den globala uppvärmningen, men oron för ökade metanutsläpp och oönskade konsekvenser finns. Global uppvärmning och stigande havstemperaturer har fått forskare att undra hur snabbt metan-isen kommer att frigöra metangas och om mikroorganismer i havets botten är kapabla att binda ökade mängder metangas.

Mikroberna samarbetar

Det finns en process som kallas AOM, den spelar en nyckelroll i frågan om hur snabbt och hur mycket metan som frigörs från metan-isen. I något enklare termer består processen av två olika typer av mikrober som samarbetar och livnär sig på metan.

– Den här typen av mikrobiell samarbete existerar bara där det inte finns något syre, samma tillstånd gäller metangas, den kan endast produceras där inget syre existerar. Metan är mikrobernas energikälla.

– Man kan säga att mikroberna äter metan.

I Svalbard samlade forskarna in marina sedimentprover på 380 meters djup för att undersöka hur mikroberna i havsbotten hanterar och mildrar metanutsläppen från havsbottnen.

Några hundra meter under havsytan finns det inte mycket mat och energi, av den anledningen sker samarbetet mellan mikroberna under en mycket långsam process, förklarar  Wei-Li Hong.

På grund av den långsamma processen har forskare länge trott att mikroberna inte kan vara effektiva nog på att ”äta upp” metangasen, men forskarnas studie från Svalbard visar att mikroberna svarar mot metanproduktionen snabbare än man tidigare trott.

När en större mängd metan är på väg att lämna havsbotten, kan alltså mikroorganismerna hålla samma takt och konsumera mer av metanet innan det släpps ut till havet.

– Innan vår studie trodde forskare att det fanns alldeles för mycket metan för de här mikroberna att äta, säger Wei-Li Hong, som förklarar att det finns mycket metan och mikroberna kan inte äta upp all metan, men hastigheten som de äter metanen är mycket snabbare än vad man tidigare trodde.

En positiv upptäckt

Studien visar att det är mycket troligt att mikroberna är kapabla att stoppa metan-gasen som frigörs från metan-isen även i en framtida uppvärmning av det Arktiska havet.

– Mängden metan som kommer att frigöras ut i haven kommer troligtvis att vara mindre än vi tidigare trodde, på grund av att vi upptäckte att den mikrobiella processen sker snabbare än man tidigare trott.

Wei-Li Hong och andra involverade forskare ska i ett nästa steg undersöka om samma mikrobiella process uppstår i andra områden där metangas finns bunden, till exempel i permafrost.

– Vi kan inte säga något om andra områden än, men vi kan spekulera att om det handlar om ett område där det inte finns något syre, så kommer de här mikroberna att överleva även där och troligtvis kunna konsumera metangasen snabbare än vad vi tidigare trodde även i andra områden, säger Wei-Li Hong.

Karoline Montero Araya

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.