År 2017 startade Friends forumet ”World Anti–Bullying Forum” (WABF) tillsammans med UNESCO, den största konferensen i sitt slag.

– Konferensen blir större och större för varje gång och vi är väldigt glada att kunna tillhandahålla en sådan stor internationell konferens, säger Maria Loodberg.

Konferensen pågick under tre dagar, måndag till onsdag, och i år öppnade utbildningsministern Anna Ekström konferensen med ett invigningstal.

– Det är den tredje gången som vi genomför konferensen och tanken är att man ska hålla den vartannat år framöver, säger Maria Loodberg.

Under konferensen deltog omkring 700 personer, däribland professorer, beslutsfattare och praktiker från hela världen, både digitalt och på plats i Stockholm, för att dela med sig av sin kunskap om hur man kan stoppa mobbning. Ambitionen är att samla alla som har ett intresse i frågan, allt från forskare, pedagoger på förskola och skola, idrottsföreningar med mera. 

– Om forskningsbaserad kunskap delas mellan dem som arbetar med- och för barn, och de som påverkar barns levnadsvillkor, har vi en bättre chans att förebygga mobbning. På Friends vet vi att mobbning går att stoppa, men det kräver ett långsiktigt engagemang från hela samhället. I dag tar det i genomsnitt 17 år för forskning att nå praktiker – och det vill vi ändra på med World Anti-Bullying Forum, säger Maja Frankel, Generalsekreterare Friends. 

Vad säger den senaste forskningen om kränkningar på nätet runt om i världen? Hur har andra gjort för att skapa en trygg skola och trygg närvaro på nätet fri från hat? Vilka insatser mot mobbning är mest effektiva? Samtliga är frågor som diskuterats flitigt under World Anti-Bullying Forum 2021 av bland annat utbildningsministern Anna Ekström och Unesco de senaste dagarna, det skriver Naod Abera, PR- och pressansvarig på Friends, i ett mail. 

En annan ambition som man vill uppnå genom forumet är att på sikt enas om definitioner och om vägar att gå för att stoppa mobbning. 

– Bland de 700 forskare och praktiker på WABF fanns en stor enighet i att samhället behöver accelerera arbetet med att involvera barn och unga i trygghetsarbetet. Barn och ungas bör röst bör få ett större utrymme, Naod Abera i ett mail. 

Årlig rapport om mobbning 

Varje år kartlägger Friends tryggheten på skolor runt om i landet. I årets rapport har data sammanställs från totalt 20 920 barn och unga, under tidsperioden 1 augusti 2020 till 1 juni 2021.
I början av augusti, i samband med skolstarten, släppte Friends sin årliga rapport och i den framgår det att mobbning som grundar sig på barnets etnicitet ökar.

– Vi har olika fokus varje år, etnicitet som grund för kränkningar är inget nytt, utan snarare något vi ser har ökat enligt vår kartläggning. Det är den vanligaste grunden till trakasserier enligt eleverna och därför ville vi fokusera på det i rapporten, säger Maria Loodberg.

Enligt Maria Loodberg är verbal mobbning, både skriftligt och i ord till varandra, den återkommande och vanligaste typen av mobbning.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.