Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, hoppas att man ska kunna lämna COP26 med höjda ambitioner totalt sett.

– Våra förhoppningar under de två första dagarna är att ledare från hela världen ska ge tydliga och konkreta uttalanden som pekar mot ökade ambitioner och gärna löften om att leva upp till finansieringsmålet om 100 miljarder dollar per år, säger hon och fortsätter:

– Förväntningarna är att det ska gå att få till ett bra beslut på de frågor som återstår att förhandla klart i regelboken, särskilt den delen som handlar om artikel 6 (se faktaruta). Vi får se hur det går, men vi förväntar oss att man skärper till sig och stänger regelboken på ett sätt som inte öppnar upp för kryphål, säger Karin Lexén, som kommer vara på plats i Glasgow under mötets andra vecka.

Ola Hansén, senior klimatexpert på Världsnaturfonden (WWF) berättar att organisationen har en lista med fem punkter som man hoppas ska förhandlas i mål under toppmötet.

– Vi hoppas att länderna möter finansieringsgapet genom konkreta löften om skärpta finansieringsåtagande. Vi vill att klimatanpassningsfrågan kommer in tidigare i ländernas nationella planer och att den offentliga finansieringen för klimatanpassning ökar, säger Ola Hansén.

Världsnaturfonden jobbar även för att synliggöra och skapa en plattform för icke-statliga aktörer, såsom städer och företag, som går före länder vad gäller skärpta klimatmål. I dag finns det ingen plattform där de icke-statliga aktörerna kan möta politiker och dela med sig av sina idéer och erfarenheter, menar Ola Hansén som hoppas att man under COP26 lyfter frågan om en sådan plattform.

– Vi vill lyfta fram andra modiga aktörer som kan påverka nationella politiker att våga ta sig an tuffare mål, säger han.

En annan av WWF:s förhoppningar är att man lyfter naturens roll i klimatomställningen.

– Krisen kring den biologiska mångfalden måste in i ländernas nationella planer, för att säkerställa att man inte gör en klimatomställning som skadar den biologiska mångfalden.

Den sista punkten som WWF har med bland sina förhoppningar är en tydlig plan för perioden efter Glasgow.

– Vi vill se en väldigt tydlig implementeringsplan om vad som ska hända och vilket år, säger Ola Hansén.

Ragnhild Larsson, aktiv i Extinction Rebellion, har låga förväntningar och förhoppningar på COP26.

– Det är det 26:e toppmötet och temperaturen och utsläppen fortsätter att stiga, samtidigt som IPCC visar att det är mer akut än någonsin och fortfarande händer ingenting. Topp-politikerna har visat sig oförmögna att hantera klimatkrisen, säger Ragnhild Larsson.

– Jag tror att det viktigaste budskapet är att vi inte kan vänta på att politikerna ska lösa det här, vi kan inte sätta vårt hopp till dem. Bara genom att vi själva agerar, blir fler som protesterar och kräver att politikerna agerar kan vi åstadkomma förändring, säger Ragnhild Larsson.

Ragnhild Larsson menar att det är upp till medborgare att ställa krav. Genom protester och civil olydnad vill Extinction Rebellion sätta press på politikerna.

– Vi kan inte förlita oss på toppmötena, det är naivt att tro att det kommer att hända något då, vi måste agera själva, säger Ragnhild Larsson.

Åsa Larsson-Blind, vice president på Samerådet, berättar att Samrådet varit engagerade i de här klimatförhandlingarna under en lång tid.

– Vårt mål är att via vårt urfolks nätverk kunna påverka staterna att faktiskt komma till skott och göra det arbete som krävs för att bromsa den utveckling vi ser, det är vårt mål och det är därför vi är där.

– Det är klart att vi är realistiska inför ett sådant här möte och kring hur långt de kan nå, men hade vi inte trott eller tyckt att det är viktigt så hade vi inte deltagit i processen, vi är där för att påverka utvecklingen.

Är den någon särskild fråga ni tar med er till COP26?

– För urfolk är frågan i stor utsträckning densamma: Vi jobbar för att urfolks röster ska inkluderas. Vi befinner oss fortfarande på den nivån att urfolk inte inkluderas i diskussioner om vilka åtgärder som ska vidtas inom våra områden, säger Åsa Larsson-Blind.

Hon menar att urfolks näringar och levnadssätt världen över kan bidra med perspektiv på vad som faktiskt skulle vara lösningar för naturens bästa.

– Urfolk har traditionella näringar som fortfarande är baserade på ett hållbart tänkande och cirkulär ekonomi. Det är näringar och levnadssätt som har överlevt industrialiseringen och samhällets utveckling som gjort att vi sitter i klimatkrisen idag, säger Åsa Larsson-Blind.

Samerådet jobbar även för att få in starka skrivningar om mänskliga rättigheter och erkännande av urfolks rättigheter.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.