Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, hoppas att man ska kunna lämna COP26 med höjda ambitioner totalt sett.

– Våra förhoppningar under de två första dagarna är att ledare från hela världen ska ge tydliga och konkreta uttalanden som pekar mot ökade ambitioner och gärna löften om att leva upp till finansieringsmålet om 100 miljarder dollar per år, säger hon och fortsätter:

– Förväntningarna är att det ska gå att få till ett bra beslut på de frågor som återstår att förhandla klart i regelboken, särskilt den delen som handlar om artikel 6 (se faktaruta). Vi får se hur det går, men vi förväntar oss att man skärper till sig och stänger regelboken på ett sätt som inte öppnar upp för kryphål, säger Karin Lexén, som kommer vara på plats i Glasgow under mötets andra vecka.

Ola Hansén, senior klimatexpert på Världsnaturfonden (WWF) berättar att organisationen har en lista med fem punkter som man hoppas ska förhandlas i mål under toppmötet.

– Vi hoppas att länderna möter finansieringsgapet genom konkreta löften om skärpta finansieringsåtagande. Vi vill att klimatanpassningsfrågan kommer in tidigare i ländernas nationella planer och att den offentliga finansieringen för klimatanpassning ökar, säger Ola Hansén.

Världsnaturfonden jobbar även för att synliggöra och skapa en plattform för icke-statliga aktörer, såsom städer och företag, som går före länder vad gäller skärpta klimatmål. I dag finns det ingen plattform där de icke-statliga aktörerna kan möta politiker och dela med sig av sina idéer och erfarenheter, menar Ola Hansén som hoppas att man under COP26 lyfter frågan om en sådan plattform.

– Vi vill lyfta fram andra modiga aktörer som kan påverka nationella politiker att våga ta sig an tuffare mål, säger han.

En annan av WWF:s förhoppningar är att man lyfter naturens roll i klimatomställningen.

– Krisen kring den biologiska mångfalden måste in i ländernas nationella planer, för att säkerställa att man inte gör en klimatomställning som skadar den biologiska mångfalden.

Den sista punkten som WWF har med bland sina förhoppningar är en tydlig plan för perioden efter Glasgow.

– Vi vill se en väldigt tydlig implementeringsplan om vad som ska hända och vilket år, säger Ola Hansén.

Ragnhild Larsson, aktiv i Extinction Rebellion, har låga förväntningar och förhoppningar på COP26.

– Det är det 26:e toppmötet och temperaturen och utsläppen fortsätter att stiga, samtidigt som IPCC visar att det är mer akut än någonsin och fortfarande händer ingenting. Topp-politikerna har visat sig oförmögna att hantera klimatkrisen, säger Ragnhild Larsson.

– Jag tror att det viktigaste budskapet är att vi inte kan vänta på att politikerna ska lösa det här, vi kan inte sätta vårt hopp till dem. Bara genom att vi själva agerar, blir fler som protesterar och kräver att politikerna agerar kan vi åstadkomma förändring, säger Ragnhild Larsson.

Ragnhild Larsson menar att det är upp till medborgare att ställa krav. Genom protester och civil olydnad vill Extinction Rebellion sätta press på politikerna.

– Vi kan inte förlita oss på toppmötena, det är naivt att tro att det kommer att hända något då, vi måste agera själva, säger Ragnhild Larsson.

Åsa Larsson-Blind, vice president på Samerådet, berättar att Samrådet varit engagerade i de här klimatförhandlingarna under en lång tid.

– Vårt mål är att via vårt urfolks nätverk kunna påverka staterna att faktiskt komma till skott och göra det arbete som krävs för att bromsa den utveckling vi ser, det är vårt mål och det är därför vi är där.

– Det är klart att vi är realistiska inför ett sådant här möte och kring hur långt de kan nå, men hade vi inte trott eller tyckt att det är viktigt så hade vi inte deltagit i processen, vi är där för att påverka utvecklingen.

Är den någon särskild fråga ni tar med er till COP26?

– För urfolk är frågan i stor utsträckning densamma: Vi jobbar för att urfolks röster ska inkluderas. Vi befinner oss fortfarande på den nivån att urfolk inte inkluderas i diskussioner om vilka åtgärder som ska vidtas inom våra områden, säger Åsa Larsson-Blind.

Hon menar att urfolks näringar och levnadssätt världen över kan bidra med perspektiv på vad som faktiskt skulle vara lösningar för naturens bästa.

– Urfolk har traditionella näringar som fortfarande är baserade på ett hållbart tänkande och cirkulär ekonomi. Det är näringar och levnadssätt som har överlevt industrialiseringen och samhällets utveckling som gjort att vi sitter i klimatkrisen idag, säger Åsa Larsson-Blind.

Samerådet jobbar även för att få in starka skrivningar om mänskliga rättigheter och erkännande av urfolks rättigheter.