Det är svårt att mäta resultatet av satsningar på social hållbarhet vid husbyggen, stadsplanering och annat som handlar om den fysiska miljön. Nu satsar Vinnova ändå 59 miljoner på projekt som ska ge tydliga resultat som går att följa upp, bland annat i form av en demensvänlig toalett.
Fysisk planering handlar om det som byggs och anläggs i våra samhällen; husen av betong, asfaltvägarna, gräset i parken och omsorgsboendet i närheten. Det avgör hur vi mår och klarar oss i livet men sociala värden är ändå svåra räkna med när allt det här ska planeras. Det är något som innovationsmyndigheten Vinnovas satsning på social hållbarhet i den fysiska miljön ska ändra på.
– Det handlar om ifall det går att få in sociala värden som jämlikhet, tillit och trygghet tidigare i processen när vi bygger den fysiska miljön, förklarar Anna Wall, som är ansvarig för satsningen på Vinnova.
Ett problem är att det är svårt att se hur sociala värden påverkas redan när byggnaderna planeras. Efter att ett kvarter står färdigt tar det kanske tio till 20 år innan det blir uppenbart att barnen som bor där misslyckas i skolan.
– Och ofta planerar vi bara för ett kvarter, medan social hållbarhet handlar om hela samhällen, säger Anna Wall.
Svårt värdera ensamhet
Det handlar också om hur till exempel hälsa och ensamhet ska värderas när ett byggprojekt planeras. Cykelbanor ger hälsovinster, liksom grönområden, men frågan är hur det ska vägas mot ekonomi eller miljökrav.
I grund och botten handlar det om värden som inte går att översätta till pengar.
– Livskvalitet är ju inte ett ekonomiskt värde. Det går inte att sätta ett pris på ett gott liv, säger Anna Wall.
Men det går ändå att arbeta mer systematiskt för att få med de omätbara värdena på tidigare stadium i stora byggprojekt. Konsultföretaget Tyréns har till exempel fått tre miljoner för att skapa ett ramverk för att värdera och följa upp social hållbarhet i planering och byggprocess. Ett gemensamt språk ska till exempel göra det lättare för de som arbetar med ett projekt att fatta beslut.
Lättbegriplig toa
Det finns också flera mer konkreta projekt. I Helsingborg ska resultatet bli en demensvänlig toalett. Kommunen bedriver redan projektet Demensvänligt Helsingborg och har lyssnat på dem det berör, vid planeringen av en park bland annat. Kulturförvaltningen har samarbetat med vård och omsorg, stadsbyggnadsförvaltningen, det kommunala bostadsbolaget, två forskare vid Lunds universitet och med stadens forskning- och utvecklingsenhet där Sanna Melling arbetar.
– Vi deltar i upprustningen av en park i närheten av en dagverksamhet med inriktning på demens. Parken ska bli en minnenas trädgård och vi har diskuterat med målgruppen om vad de vill göra där, berättar hon.
Åsikterna bland de berörda handlade om såväl färg och form som smak på bären i parken, men också om att bänkarna i parken borde vara låga och lättare att slå sig ner på. Bänkarna ska gärna passa för barn också, som de äldre i målgruppen gärna vill umgås med.
Det visade sig att målgruppen gärna vill tillbringa mycket tid i parken. Och därför behövs en demensvänlig toalett. Bidraget från Vinnova ska nu användas för att utveckla en sådan. Målgruppen vill till exempel inte ha så mycket digitala finesser.
– Toaletten ska vara enkel att förstå sig på. Men vi har inte börjat med det här än, utan diskuterar fortfarande med målgruppen. Det är väldigt lärorikt, berättar Sanna Melling.
