Fysisk planering handlar om det som byggs och anläggs i våra samhällen; husen av betong, asfaltvägarna, gräset i parken och omsorgsboendet i närheten. Det avgör hur vi mår och klarar oss i livet men sociala värden är ändå svåra räkna med när allt det här ska planeras. Det är något som innovationsmyndigheten Vinnovas satsning på social hållbarhet i den fysiska miljön ska ändra på.

– Det handlar om ifall det går att få in sociala värden som jämlikhet, tillit och trygghet tidigare i processen när vi bygger den fysiska miljön, förklarar Anna Wall, som är ansvarig för satsningen på Vinnova.

Ett problem är att det är svårt att se hur sociala värden påverkas redan när byggnaderna planeras. Efter att ett kvarter står färdigt tar det kanske tio till 20 år innan det blir uppenbart att barnen som bor där misslyckas i skolan.

– Och ofta planerar vi bara för ett kvarter, medan social hållbarhet handlar om hela samhällen, säger Anna Wall.

Svårt värdera ensamhet

Det handlar också om hur till exempel hälsa och ensamhet ska värderas när ett byggprojekt planeras. Cykelbanor ger hälsovinster, liksom grönområden, men frågan är hur det ska vägas mot ekonomi eller miljökrav.

I grund och botten handlar det om värden som inte går att översätta till pengar.

– Livskvalitet är ju inte ett ekonomiskt värde. Det går inte att sätta ett pris på ett gott liv, säger Anna Wall.

Men det går ändå att arbeta mer systematiskt för att få med de omätbara värdena på tidigare stadium i stora byggprojekt.  Konsultföretaget Tyréns har till exempel fått tre miljoner för att skapa ett ramverk för att värdera och följa upp social hållbarhet i planering och byggprocess. Ett gemensamt språk ska till exempel göra det lättare för de som arbetar med ett projekt att fatta beslut.

Lättbegriplig toa

Det finns också flera mer konkreta projekt. I Helsingborg ska resultatet bli en demensvänlig toalett. Kommunen bedriver redan projektet Demensvänligt Helsingborg och har lyssnat på dem det berör, vid planeringen av en park bland annat.  Kulturförvaltningen har samarbetat med vård och omsorg, stadsbyggnadsförvaltningen, det kommunala bostadsbolaget, två forskare vid Lunds universitet och med stadens forskning- och utvecklingsenhet där Sanna Melling arbetar.

– Vi deltar i upprustningen av en park i närheten av en dagverksamhet med inriktning på demens. Parken ska bli en minnenas trädgård och vi har diskuterat med målgruppen om vad de vill göra där, berättar hon.

Åsikterna bland de berörda handlade om såväl färg och form som smak på bären i parken, men också om att bänkarna i parken borde vara låga och lättare att slå sig ner på. Bänkarna ska gärna passa för barn också, som de äldre i målgruppen gärna vill umgås med.

Det visade sig att målgruppen gärna vill tillbringa mycket tid i parken. Och därför behövs en demensvänlig toalett. Bidraget från Vinnova ska nu användas för att utveckla en sådan. Målgruppen vill till exempel inte ha så mycket digitala finesser.

– Toaletten ska vara enkel att förstå sig på. Men vi har inte börjat med det här än, utan diskuterar fortfarande med målgruppen. Det är väldigt lärorikt, berättar Sanna Melling.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.