Kommunala vårdbolag får i dag bara äga max 50 procent av ett apotek. Lagstiftningen finns för att det inte ska gå att tjäna pengar på en patient genom att en läkare hänvisar denne till ett visst apotek. Eller i omvänd ordning, att apotekspersonal rekommenderar en kund en viss läkare eller vårdcentral.

Men för privata vårdgivare finns ingen sådan reglering, och det här vill regeringen ändra på.

– Det finns en uppenbar risk för intressen där emellan som bidrar till en överförskrivning, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Ser faror

Läkemedelsverket, som sett över vård- och läkemedelsmarknaden, kan inte peka ut några konkreta fall där ägarförhållanden lett till överförskrivning men ser faror i nuvarande lagstiftning och föreslår därför att vårdgivare inte ska kunna beviljas tillstånd att driva öppenvårdsapotek.

Förslaget gäller aktörer inom samtliga vårdtyper, där ibland läkare, tandläkare och veterinärer. Men veterinärvården pekas ut som särskilt utsatt för risk, eftersom den inte är lika hårt reglerad som vården av människor. När det gäller medicin för djur råder till exempel fri prissättning, vilket inte är fallet för medicin avsedd för människor.

Off label ses över

I förslaget ingår också en översyn av så kallad off label-förskrivning, det vill säga när läkemedel skrivs ut för användning i annat syfte än det egentligen är tänkt för. Regeringen vill också att regleringen för försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek ses över. Men den som räds att i framtiden inte längre kunna köpa receptfria huvudvärkstabletter i sin lokala livsmedelsbutik kan vara lugn, försäkrar socialministern.
Regeringen ger nu en kommitté i uppdrag att senast den 17 mars 2023 redovisa konkreta lagförslag att ta ställning till. Utredningen skulle ha påbörjats för två år sedan, men pandemin har gjort att den lagts på is.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.