Skördar i östra- och södra Afrika väntas minska med 80 procent fram till 2050 jämfört med i dag i vissa områden, om temperaturerna fortsätter att stiga på grund av klimatförändringarna. Detta enligt en rapport som släpptes i dag av FN:s internationella fond för jordbruksutveckling, Ifad.

I samarbete med Cape Town University i Sydafrika har Ifad studerat hur småskaliga jordbrukare i åtta länder i östra- och södra Afrika väntas påverkas av klimatförändringarna.

– I vissa områden i södra Afrika ökar temperaturerna just nu. Om vi tittar på scenariot med höga utsläpp, som ligger nära de vi har nu, kommer temperaturökningen blir minst två grader, upp till 2,6 grader, säger Paxina Chileshe, klimatförändringsspecialist på Ifad.

Enligt Ifad:s rapport kommer en temperaturhöjning på två grader resultera i skördeförluster på i genomsnitt 25 procent, men det varierar mellan områdena. I provinser som Namibe i Angola väntas produktionen av majs att minska med 77 procent jämfört med dagens nivåer. För att jordbrukarna ska överleva klimatförändringarna krävs stora investeringar, säger Paxina Chileshe.

– Först och främst att kunna förse dem med aktuell och tillförlitlig klimatinformation. Det inkluderar säsongsprognoser över nederbördsmönstren så de vet när det kommer torrperioder och kan anpassa sin odling efter det.

Klimattåligare grödor

En annan viktig del är att få dem att odla grödor som bättre klarar översvämningar och torka och odla fram varianter som är än mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

– Rotfrukten kassava brukar ses som en av de mer klimattåliga grödorna. Men vi har sett att det finns en potential att öka toleransen. Genom att förbättra sorterna höjdes skördarna med 300 procent, säger Paxina Chileshe.

Många jordbrukare är beroende av regnvatten och saknar infrastruktur för bevattning. Mer effektiva bevattnings- och förvaringstekniker kostar pengar, men kan öka skördarna enligt Paxina Chileshe.

– I många afrikanska länder går mycket av maten förlorad efter skörd. Vi förlorar i vissa fall cirka 30 % av våra jordbruksprodukter. Om vi investerar i mer klimattåliga förvaringsanläggningar kan vi se till att förlusterna minskar.

Enligt Ifad behöver utvecklingsländer mellan 70 och 100 miljarder dollar per år till klimatanpassning. I dag har knappt två procent av de pengar som satsats gått till småskaliga bönder som producerar majoriteten av världens mat.

– En av de största utmaningarna som jag ser är att vi fortfarande har lite finansiering. Några av de andra utmaningarna är att klimatförändringar kommer att förvärra redan existerande problem som markförstöring.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.