När stat, kommuner, regioner och annan offentlig verksamhet köper in varor och tjänster, är priset för klimatet utsläpp på 23,5 miljoner ton enligt siffror från år 2019. Så det finns en del att spara, ifall inköpen görs med ökande krav på miljö.

– Många kommuner och regioner och även vissa myndigheter har klimatmål för organisationen. Men det finns för många luckor i kedjan från målen till de enskilda projekten, säger Jens Johansson, hållbarhetsansvarig hos Upphandlingsmyndigheten.

Parismålen för klimatet måste alltså kopplas ihop med inköp av betong, beställningar av tunnelbanor och annat som offentlig sektor upphandlar. Det är bakgrunden till att Upphandlingsmyndigheten lanserar stöd i form av klimatkrav vid upphandling. Det ska göra det enklare för dem som köper in varor och tjänster att bidra till omställningen. Sedan tidigare finns redan klimatkrav för husbyggnad. Det nya verktyget handlar om krav vid anläggning av vägar och spår med mera, ofta väldigt omfattande projekt som står för en stor andel av de offentliga utsläppen.

Det nya stödet ska underlätta för för inköparna att även ställa klimatkrav på sina entreprenörer och konsulter, vid sidan av annat som pris, kvalitet med mera.  Kraven ska inte bara vara tomma ord, utan också följas upp.

– Kvaliteten på projektet måste ju också granskas, så där finns samordningsvinster, säger Jens Johansson.

Kraven utgår från att det finns en normalnivå och det finns regler för hur den ska räknas fram för olika projekt. Det går alltså inte att fuska och hitta på en normalnivå som gör att minskningen blir enkel att klara av. Hur normalnivån ska räknas ut är bestämt och reglerat i kravlistan.

– Vi har försökt täcka upp så mycket som möjligt. Det får inte vara enkelt att luras, säger Jens Johansson.

Inte vara lätt att luras

Den som ställer krav vid upphandling ska också få hjälp med att ställa vettiga krav som verkligen leder till minskning, förutom att de inte krockar med regelverket. Allt ska redovisas och beräknas enligt fastställda metoder.
Det går alltså inte att klara av det här vid en vanlig shoppingtur, utan det handlar om verksamheter där det redan finns omfattande och detaljerade krav för kvalitet, kostnad med mera. Kraven är tänkta för större upphandlingar, där det finns utrymme för extra många krav.

Den lägsta kravnivån handlar om att minska klimatutsläppen med 15 procent. I nästa steg blir det 30 procent och så finns ett krav på 50 procents minskning för de allra mest ambitiösa.

Ska höjas

Den lägsta nivån motsvarar ungefär den minskning som landet behöver göra varje år, men gäller även för projekt som tar flera år att bli färdiga. På frågan om inte den lägsta nivån ändå är för låg svarar Jens Johansson:

– Det belyser det oerhörda dilemma vi står inför. Samhället har gjorts alldeles för lite tidigare och vi ligger ungefär 20 år efter vad gäller det som behövs för att klara 1,5-gradersmålet.

Framöver kommer kravnivåerna på att höjas. Men vägen framöver är inte fastställd. För hur omställningen ska gå till är något som alla som arbetar med.
 
– Det är något som måste utvecklas för att vi ska kunna klara av det här, säger Jens Johansson.

Frivilligt

Än så länge gäller frivillighet. Upphandlingsmyndigheten kan inte tvinga någon att ens kräva 15 procent minskning vid upphandling av byggprojekt. Lagen för offentlig upphandling tillåter inte tvingande krav av det här slaget.

– Naturligtvis vore det mycket effektivare om hela EU:s regelverk skärptes så att alla var tvungna att minska utsläppen med vissa nivåer, men det är en helt annan process, säger Jens Johansson.

Att få igenom lagförändring på EU-nivå är svårt och långt bortanför det som Upphandlingsmyndigheten kan göra. Fast nu verkar det som att den svenska regeringen ändå hittat ett sätt att höja ambitionsnivån. Ett förslag har just presenterats och börjat sin vandring via remissinstanser till riksdagen där det kanske kan klubbas och bli lag.

Och flera myndigheter, kommuner och regioner har redan mål för att minska utsläppen, så där att de nya kraven som myndigheten presenterat kan komma till nytt. De liknande stöd i form av en kravlista som tidigare lanserats har gett effekt, berättar Jens Johansson.

– Det här är ett bra steg på vägen men det behövs mycket mer, säger Jens Johansson.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.