Offentlig upphandling står för nästan hälften av de svenska klimatutsläppen. Av det är byggsektorn en stor del. Nu kommer nya regler för hur kommuner och regioner ska köpa in varor och tjänster på ett mer klimatsmart sätt. Fast än så länge är de frivilliga.
När stat, kommuner, regioner och annan offentlig verksamhet köper in varor och tjänster, är priset för klimatet utsläpp på 23,5 miljoner ton enligt siffror från år 2019. Så det finns en del att spara, ifall inköpen görs med ökande krav på miljö.
– Många kommuner och regioner och även vissa myndigheter har klimatmål för organisationen. Men det finns för många luckor i kedjan från målen till de enskilda projekten, säger Jens Johansson, hållbarhetsansvarig hos Upphandlingsmyndigheten.
Parismålen för klimatet måste alltså kopplas ihop med inköp av betong, beställningar av tunnelbanor och annat som offentlig sektor upphandlar. Det är bakgrunden till att Upphandlingsmyndigheten lanserar stöd i form av klimatkrav vid upphandling. Det ska göra det enklare för dem som köper in varor och tjänster att bidra till omställningen. Sedan tidigare finns redan klimatkrav för husbyggnad. Det nya verktyget handlar om krav vid anläggning av vägar och spår med mera, ofta väldigt omfattande projekt som står för en stor andel av de offentliga utsläppen.
Det nya stödet ska underlätta för för inköparna att även ställa klimatkrav på sina entreprenörer och konsulter, vid sidan av annat som pris, kvalitet med mera. Kraven ska inte bara vara tomma ord, utan också följas upp.
– Kvaliteten på projektet måste ju också granskas, så där finns samordningsvinster, säger Jens Johansson.
Kraven utgår från att det finns en normalnivå och det finns regler för hur den ska räknas fram för olika projekt. Det går alltså inte att fuska och hitta på en normalnivå som gör att minskningen blir enkel att klara av. Hur normalnivån ska räknas ut är bestämt och reglerat i kravlistan.
– Vi har försökt täcka upp så mycket som möjligt. Det får inte vara enkelt att luras, säger Jens Johansson.
Inte vara lätt att luras
Den som ställer krav vid upphandling ska också få hjälp med att ställa vettiga krav som verkligen leder till minskning, förutom att de inte krockar med regelverket. Allt ska redovisas och beräknas enligt fastställda metoder.
Det går alltså inte att klara av det här vid en vanlig shoppingtur, utan det handlar om verksamheter där det redan finns omfattande och detaljerade krav för kvalitet, kostnad med mera. Kraven är tänkta för större upphandlingar, där det finns utrymme för extra många krav.
Den lägsta kravnivån handlar om att minska klimatutsläppen med 15 procent. I nästa steg blir det 30 procent och så finns ett krav på 50 procents minskning för de allra mest ambitiösa.
Ska höjas
Den lägsta nivån motsvarar ungefär den minskning som landet behöver göra varje år, men gäller även för projekt som tar flera år att bli färdiga. På frågan om inte den lägsta nivån ändå är för låg svarar Jens Johansson:
– Det belyser det oerhörda dilemma vi står inför. Samhället har gjorts alldeles för lite tidigare och vi ligger ungefär 20 år efter vad gäller det som behövs för att klara 1,5-gradersmålet.
Framöver kommer kravnivåerna på att höjas. Men vägen framöver är inte fastställd. För hur omställningen ska gå till är något som alla som arbetar med.
– Det är något som måste utvecklas för att vi ska kunna klara av det här, säger Jens Johansson.
Frivilligt
Än så länge gäller frivillighet. Upphandlingsmyndigheten kan inte tvinga någon att ens kräva 15 procent minskning vid upphandling av byggprojekt. Lagen för offentlig upphandling tillåter inte tvingande krav av det här slaget.
– Naturligtvis vore det mycket effektivare om hela EU:s regelverk skärptes så att alla var tvungna att minska utsläppen med vissa nivåer, men det är en helt annan process, säger Jens Johansson.
Att få igenom lagförändring på EU-nivå är svårt och långt bortanför det som Upphandlingsmyndigheten kan göra. Fast nu verkar det som att den svenska regeringen ändå hittat ett sätt att höja ambitionsnivån. Ett förslag har just presenterats och börjat sin vandring via remissinstanser till riksdagen där det kanske kan klubbas och bli lag.
Och flera myndigheter, kommuner och regioner har redan mål för att minska utsläppen, så där att de nya kraven som myndigheten presenterat kan komma till nytt. De liknande stöd i form av en kravlista som tidigare lanserats har gett effekt, berättar Jens Johansson.
– Det här är ett bra steg på vägen men det behövs mycket mer, säger Jens Johansson.
