Vandrarna har gått från Vadstena till Hamburg, och sedan från Münster i Tyskland via Nederländerna i samarbete med en polsk-tysk vandringsgrupp. Efter en segling mellan Amsterdam och Newcastle har man sedan vandrat den sista sträckan till Glasgow. Dit kommer man under fredagen.

– Efter att vi anslöt till vandrarna från Münster har vi varit 28 personer, men det är många som har vandrat med oss över dagen, säger Annika Spalde.

Vad minns du särskilt från vandringen?
– Det är många minnen av alla lokala församlingsbor som mött oss och ordnat med mat och övernattning. Det är en av de finaste sakerna. Vi har också mött en del politiker i Danmark och Holland och vi har försökt utmana dem, vad de gör i sina kommuner.

Vandringen har haft lite olika karaktär under olika delar, eftersom den mot slutet bestod av vandrare också från Tyskland.

– Under vandringen vi själva arrangerade, fram till Hamburg, var det mer reflektion. Sedan anslöt vi till den tyska gruppen, och de har ett annat sätt att vandra, mer politiskt, mindre andligt. När vi svenskar vandrar har vi ett tema som vi reflekterar över under tystnad när vi går. Det har varit intressant att mötas på det sättet.

Blir observatör under konferensen

Under vandringen har Annika Spalde också fått ackreditering som observatör på klimatkonferensen.
– Det är en glad överraskning. Jag representerar vår vandringsgrupp och vi känner oss som representanter för de människor som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det gäller rättviseaspekten, rikare länder behöver verkligen gå före.

Vad kommer ni att göra under klimatmötet?
– På lördagen innan mötet startar är det sex, sju olika vandringar som tillsammans vandrar in i Glasgow. På tisdag ska vi lämna över alla namnunderskrifter som står bakom våra fem krav till konferensens presidium.

Hur känns det att vandringen är slut?
– Det är blandade känslor. Många är trötta. Jag och en till från Sverige har gått hela sträckan, och kroppen har inte varit något problem. Men det blir mycket intryck för hjärnan när man är tillsammans med grupp så länge och lever nära varandra på alla sätt. Det blir konstigt också när vi nu ska spridas för vinden. Det känns som det varit längre än tre och en halv månad.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.