I regeringens budget för nästa år ingår ett förslag om att höja räntan på studielån, från 0,05 procent till 0,5 procent. Anledningen till den föreslagna räntehöjningen är att staten idag står för kostnaderna för lån som inte återbetalas. Ett påslag på studielånsräntan skulle täcka dessa kostnader samt frigöra statliga medel för att finansiera ett nytt omställningsstöd som ska öka möjligheten för vuxna mitt i arbetslivet att utbilda sig, enligt ett pressmeddelande från CSN.

Förslaget om räntehöjningen har väckt kritik från flera olika håll, bland annat från två större fackföreningar Saco och TCO. Flera namninsamlingar har upprättats, varav en namninsamling i skrivande stund undertecknats av drygt 70 000 personer.

Blandad kritik

Dels motsäger sig kritikerna räntehöjningens omfattning, från rekordlåga 0,05 procent till en tiofaldig ökning, dels ifrågasätter man att studieräntan ska användas för att finansiera andra delar av statsbudgeten, vilket räntan inte gjort tidigare. En del kritiker menar att räntehöjningen kan avskräcka folk från att studera vidare på universitet eller högskola, samt att finansieringsmodellen ställer studentgrupper mot varandra – där den yngre studentgruppen ska finansiera äldre personers möjlighet att studera senare i livet.

Joel Malmgren är aktiv i förbundet Allt åt alla som driver en kampanj mot räntehöjningen. Helgens demonstrationer i Göteborg och Uppsala är en del av kampanjen. Joel Malmgren menar att en räntehöjning på studielånet är ett steg åt helt fel håll.

– Något av det bästa med Sverige är att man kan studera med låg ränta, i många andra länder går inte det och vi vill inte att Sverige ska utvecklas åt det hållet, säger Joel Malmgren.

Enligt Joel Malmgren har tidigare förändringar av CSN-lån skett i skymundan och inte lett till några större protester.

– Nu vill vi vara tydliga med att vi inte vill att det ska bli dyrare att plugga. Den här kampanjen mot höjd ränta är ett sätt att säga: Här sätter vi stopp, säger han.

Genom att driva kampanjen vill Allt åt alla stoppa räntehöjningen samt visa på att det finns en stark opinion i frågan. 

Inte stor påverkan

Lft har pratat med Ulrika Åsemar som är verksjurist på CSN, hon förklarar vad räntehöjningen skulle innebära i praktiken för den som har studieskulder eller för den som planerar att ta studielån.

Generellt ska CSN-lån betalas av inom en period av 25 år, men återbetalningstiden kan kortas med tre år om studielånet ligger på 215 000 kronor eller mindre, förklarar Ulrika Åsemar som menar att de med lägre skuld inte kommer märka av räntehöjningen förrän i slutet av deras återbetalningstid.

– Återbetalningstiden kommer förlängas med ett år för de som har en lägre studieskuld, från ungefär 22 år till 23 år, säger Ulrika Åsemar.

För de som har en studieskuld på 300 000 kronor eller mer skulle räntehöjningen bli märkbar omgående. Eftersom man har 25 år på sig att betala tillbaka lånet skulle en ökad månadskostnad uppstå till följd av den höjda räntan. Enligt uträkningar som CSN har gjort skulle ungefär 70 kronor tillkomma per månad om man har en skuld på 300 000 kronor. 

Ulrika Åsemar förklarar att studieräntan ser olika ut varje år och att den befintliga räntan på 0,05 procent är historiskt låg.

– Tittar man bara fem år tillbaka så har räntan legat på upp till en procent, säger Ulrika Åsemar som menar att 0,5 procent kan upplevas som en väldigt hög ränta när man jämför det med den befintliga räntan på 0,05 procent, men i verkliga fall är 0,5 fortfarande en låg ränta jämfört med tidigare år. 

Ett oroväckande tecken

Trots att månadskostnaden eller årsbeloppet enligt CSN inte skulle öka märkbart för alla, så menar kritikerna att det inte bara är höjningen utan också anledningen till att räntan höjs som är problematiskt, räntan har tidigare endast använts för att täcka administrativa kostnader menar Joel Malmgren.

– Räntan har höjts och sänkts tidigare, men det har skett en förändring i anledningen till varför man höjer räntan, nämligen att att regeringen vill genomdriva omställningsstödet, det betyder att etablissemanget har börjat se på CSN-lån som någonting man kan behandla på ett annat sätt, säger Joel Malmgren och fortsätter:

– Det är en risk för oss studenter och arbetstagare med höga studielån, speciellt för de som har höga lån men inte höga inkomster, att vi kommer drabbas mer och mer för att regeringen ska kunna uppfylla sina politiska mål, säger Joel Malmgren som menar att man oroar sig över att räntehöjningen kan leda till fler försämringar.

Allt åt alla planerar att driva kampanjen fram tills budgetomröstningen.

– Men även efter det kommer vi fortsätta kämpa för att studiestödet inte ska behöva vara en klassfråga, utan en social rättighet, säger Joel Malmgren.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.