Radar

Fler än förväntat intresserade av demokratiutställning

Talmannen Andreas Norlén inviger år 2019.

Rösträtten blev allmän vid valet år 1921 och firas bland annat med en vandringsutställning om demokratins frammarsch landet runt. Liza Carlefred är utställningsproducent och säger att intresset varit över förväntan.

Riksdagen firar demokratin med en vandringsutställning som heter just Fira demokratin! Den visar rösträttens historia i Sverige och har vandrat runt mellan bibliotek, länsmuseer, hembygdsföreningar, skolor och andra platser.

– Den har varit så efterfrågad att vi inte hunnit med, trots att vi har haft tre exemplar av utställningen att erbjuda. Det är över förväntan, säger Liza Carlefred som är utställningsproducent hos Riksdagen.

Liza Carlefred vid firande av demokratins hundraårsjubileum
Liza Carlefred vid firande av demokratins hundraårsjubileum. Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges riksdag

Hon menar att även om allt färre engagerar sig i politiska partiet, har utställningen visat att intresset för politik ändå är stort. Många lokala föreningar har bidragit till utställningen och fler än väntat besökt den.

– Flera SFI-klasser, som studerar svenska för invandrare, har sett utställningen och det hade vi inte räknat med, till exempel, berättar Liza Carlefred.

Landet runt då och nu

Lokala krafter har också hittat och presenterat många lokala inslag i demokratins frammarsch som en del av utställningen. Det kan handla om lokala rösträttsaktivister till exempel.

– Allt från små hembygdsföreningar till stora organisationer vill engagera sig, säger Liza Carlefred.

De som argumenterade för allmän rösträtt, bland annat för landets alla vuxna kvinnor, reste land och rike runt för att få genomslag för sina idéer och därför finns det många historiska föremål att hämta på olika håll i landet. Det blev många mil på bland annat på motorcykel för aktivisterna.

– Då fanns till exempel inte telefoner som nu, så det var svårare att nå ut. Men trots det bildades ändå rösträttsföreningar på många mindre orter, berättar Liza Carlefred.

Aktivisterna lyckades också samla in 350 000 underskrifter som stöd för sina krav.

1989 borde också firas

År 1919 fattade så riksdagen beslutet att även kvinnor skulle få rösta, liksom män som var skuldsatta, inte betalade skatt och andra som förut var uteslutna. Beslutet gjorde också att de som hade större inkomster och tillgångar inte längre fick flera röster, utan alla fick en var och inget mer. 
Utställningen började cirkulera år 2019 vilket alltså var ett hundraårsjubileum för beslutet om allmän rösträtt.

Liza Carlefred tycker att fler år som är viktiga för rösträtten borde kunna firas. 
För egentligen blev rösträtten inte heltäckande år 1921 heller, flera grupper saknades. År 1922 kom till exempel beslutet om att värnpliktiga skulle få rösta.

Liza Carlefred menar att det egentligen var först 1989 som rösträtten verkligen blev allmän. Då försvann benämningen omyndig och därmed den sista grupp som inte haft rösträtt tidigare.

Inget hot eller klotter

Hat och hot som framförs som ett problem för demokratin rent generellt, har inte drabbat utställningen.
– När vi ställde ut i ett köpcentrum, där det är svårare att övervaka, väntade vi oss att i alla fall se klotter. Men det slapp vi också, berättar Liza Carlefred.

Utställningen är bara en del av Riksdagens firande av demokratin, som alla riksdagens partier står bakom.