Radar

Gult ljus för kärnavfall i Forsmark

Kopparkapslarna ska skydda mot läckage av använt kärnbränsle.

Kärnavfallsrådet som arbetar på uppdrag av regeringen, har varken sagt ja eller nej till förslaget för förvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Mer forskning behövs. Men ett första beslut kan ändå tas snart, enligt rådet.

Förslaget för slutförvar av 12 000 ton använt kärnbränsle stoppades i mark- och miljödomstolen år 2017 med hänvisning till frågor om säkerheten. Efter det tog regeringen över frågan om tillståndet. Ämnet har nu debatterats i riksdag och medier och många kräver ett beslut alldeles snart. Det ska fattas av regeringen, som tar hjälp av Kärnavfallsrådet.

– Utgångspunkten har varit att diskussionen hamnat i ett dödläge, säger Carl-Reinhold Bråkenhielm.

Han är ordförande för Kärnavfallsrådet, som just skickat en rekommendation till regeringen inför framtida beslut.

– Vi föreslår gult ljus, säger Carl-Reinhold Bråkenhielm

Bygg först tillåt sedan

Kärnavfallsrådets medlemmar menar att det fortfarande finns frågetecken som måste rätas ut, vad gäller hur säkert ett förvar kan bli enligt förslaget från Svensk kärnbränslehantering AB, som samägs av de bolag som äger landets kärnkraftreaktorer.

Eftersom det tar tid att räta ut frågetecknen, så föreslår Kärnavfallsrådet att beslutet delas upp. Regeringen kan fatta beslut om att förvaret får byggas innan ett beslut om tillåtelse för drift fattas. Det ena beslutet kan fattas snart. När så förvaret är färdigbyggt och beslutet om drift ska fattas, är frågetecknen med säkerhet uträtade.

Det största frågetecknet enligt rådet handlar om det gjutjärn som är stommen i det fem meter långa och 25 ton tunga kapslarna som ska omsluta kärnbränslet. Kopparskiktet som debatterades inför beslutet i tingsrätten kan också ifrågasättas, men de frågorna är inte lika avgörande enligt rådet.

Svårt att stoppa

En av dem som studerat kopparkorrosionen som kan förstöra kapseln är KTH-forskaren Peter Szakalos.

– Det är bra att Kärnavfallsrådet i alla fall pekar på att koppar och korrosion kan vara ett problem, och visar ett större och mer seriöst engagemang än vad Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort, säger Peter Szakalos.

Men han menar att Kärnavfallsrådet har fel vad gäller kopparproblemet som kan vara så stort att förslaget kanske inte kommer att fungera.

Johan Swahn, företräder Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG. Han tycker att det är bra att rådet tagit problemet med koppar på allvar. Föreningen har länge pekat på att det problemet är större än vad Svensk kärnbränslehantering och även den granskande Strålsäkerhetsmyndigheten velat medge. Men Johan Swahn är också kritisk till förslaget att dela upp tillståndet i två steg.

Johan Swahn som tycker att frågetecken går att räta ut innan beslut
Johan Swahn som tycker att frågetecken går att räta ut innan beslut. Foto: MKG.

– Om de börjar bygga slutförvaret blir det ännu svårare att stoppa det, säger Johan Swahn.

Fakta: Slutförvaring

Använt bränsle från kärnkraftverk innehåller radioaktiva ämnen med så kraftig joniserande strålning att människor inte ens kan vistas i närheten utan att riskera sjukdom och även kanske död.
I det planerade urberget i Forsmark där förvaret ska byggas på 500 meters djup, finns grundvatten som skulle kunna ta med sig farliga ämnen upp till människor, djur och växter som lever på jordytan.  Visserligen klingar farligheten av, men det går långsamt för några av de farligaste ämnena och därför är villkoret att förvaret ska vara säkert i 100 000 år.
Det använda kärnbränslet ska kapslas in i gjutjärn, täckt av ett fem centimeter skikt av koppar, som ska skydda gjutjärnet från rost. Kapslarna omges av en speciell lera, bentonit, som ska hindra vatten från att nå kopparskiktet som också kan skadas av korrosion. Och kapslarna ska i sin tur förvaras djup nere i urberg.
Frågan är nu om det skyddet är tillräckligt bra.
Svensk kärnbränslehantering, SKB, har arbetat med sitt förslag i mer än 40 år. När allt är beräknas vara färdigt beräknas slutförvaret ha kostat mer än 140 miljarder kronor.  Mer än 40 miljarder har redan spenderats.
Idag finns omkring 7 000 ton använt kärnbränsle, som alltså mellanlagras. Det kan inte slutförvaras direkt, utan strålningsnivån måste sjunka innan det kan ske.