Radar

Eltraktor möjlig med batteribyte

Jonas Engström arbetar med batterirobotar för eltraktorer, bland annat.

Tunga arbetsmaskiner kan drivas med el utan att batterierna blir orimligt tunga. Det menar Jonas Engström vid forskningsinstitutet Rise, som satt igång ett försöksprojekt med traktor.

En traktor i arbete på en åker kräver väldigt mycket kraft. Det batteri som kan klara det en hel arbetsdag väger orimligt mycket. Men på forskningsinstitutet Rise i Ultuna utvecklar Jonas Engström med kollegor och fem företag ett system som istället bygger på ett mindre batteri. Det ska inte laddas under arbetsdagen utan istället bytas ut av en batteribytarrobot. Då behöver traktorn inte stå stilla någon längre tid även om batteriet bara klarar några timmars arbete.

– Roboten byter de använda batterierna och sätter dem på laddning i ett batterilager. Där finns fler färdigladdade batterier som roboten matar in i arbetsmaskinen, berättar Jonas Engström.

Systemet ska även gå att använda för skogsmaskiner. Den kräver inte fullt så mycket kraft som jordbruksmaskinen. Men ute i skogen finns ofta ingen el så där kan batterierna inte alls laddas under en arbetsdag och därmed blir batteribytet avgörande för eldrift. 
Bakgrunden är att båda sektorerna ska bli fossilfria. 
– I den här sektorn finns än så länge få alternativ till diesel. Den går att göra av HVO men det räcker bara till en viss del, säger Jonas Engström.

Bättre ekonomi också

Det finns även ekonomiska fördelar med batterierna, eftersom el är billigare än diesel. Elen kan kanske rentav komma från de egna solpanelerna eller ett vindkraftverk.

– Det minskar den ekonomiska risken för gården, säger Jonas Engström.

Traktorn är dessutom självkörande, vilket gör att ingen människa behöver vänta när bytet sker. Maskinerna behöver därför inte vara lika stora och alltså inte lika dyra, vilket är en fördel för mindre gårdar. För dem är en investering i en effektiv jordbruksmaskin avgörande och en förklaring till att små gårdar har svårt att få det att gå ihop rent ekonomiskt.

– Vi ska visa att det här går att göra, fast i mindre skala, med batterier som inte räcker för en hel arbetsdag, berättar Jonas Engström.

Gruppen provar redan en förarlös, eldriven traktor. Den ska användas vid försöket. Arbetsmaskinen kör till roboten som väntar vid kanten av fältet, och batterierna byts. De två batterierna som ingår i försöket väger 200 kilo och klarar en timmes drift vardera.

En skogsmaskin ska också provas och  blir förmodligen den första elektriska av sitt slag. Men den kan inte köras utan förare.

Batteriet delas av flera

Tanken är att batterierna som används ska vara standardiserade och kunna användas till flera uppgifter. När skogsbruksmaskinerna och traktorerna inte används kan batterisystemet kanske användas för snöröjning, för att dra skidliftar eller något annat. Det är ett sätt att dela på den stora kostnaden för batterisystemet.

Jonas Engström ser också att tekniken kanske kan göra det möjligt för mindre jordbruk att konkurrera med de större. En orsak till att små gårdar slås ut är att kostnaderna för de stora jordbruksmaskinerna blir så stora. Och storleken är i sin tur en följd av att maskinerna ska köras av en människa.

Projektet för arbetsmaskiner bygger vidare på tidigare forskningsresultat och vidareutvecklar ett modulärt batteribytessystem för personbilar.

– I Kina finns det redan system för batteribyte för personbilar där det finns hundratals stationer där batterierna byts på tre minuter, berättar Jonas Engström.

För personbilar behövs en stor bilflotta för att systemet ska slå igenom. Men för arbetsmaskiner handlar det om en bytesstation per maskin och då är det enklare att komma igång i mindre skala.

– Det här kan också användas i ett system med förnybar elkraft som sol och vind, med behov av lagring och buffring i systemet, berättar Jonas Engström.