Vätgas kan vara ett grönt alternativ till fossila bränslen. Men nu visar det sig att även vätgasen påverkar klimatet. Ju mer som läcker vid lagring och transport, ju större påverkan blir det. I värsta fall kan utsläppen trigga en accelererande ostoppbar klimatförändring, menar Richard Derwent, brittisk konsult med inriktning på miljöfrågor.
Ett ton vätgas som släpps ut kan påverka klimatet lika mycket som tre ton koldioxid. Det säger Richard Derwent som nyligen publicerat resultatet av en undersökning som han utfört tillsammans med en kollega vid det amerikanska University of Wyoming.
– Vätgasen påverkar hur den kraftfulla klimatgasen metan bryts ner i atmosfären, säger Richard Derwent.
Metan påverkar klimatet flera gånger mer än motsvarande mängd koldioxid, men under en begränsad tid. När vätet tillkommer, så tar det längre tid och klimatskadan ökar. Även vätgas som framställs med förnybar energi, som el från vindkraft, kan alltså ge negativ klimatpåverkan.
– Jag är trött på att läsa om att vätgas är ett rent bränsle och att det inte finns någon mlijöpåverkan från det, säger Richard Derwent.
Förutom bränsle finns det också planer på att använda mer vätgas för att framställa stål. Problemet uppstår när gasen läcker. Hur illa det blir, beror på hur mycket som läcker ut.
– När det framställs av förnybar el är det ett underbart bränsle, om det inte läcker. Men blir läckaget katastrofalt stor kan det leda till en skenande klimateffekt, säger han.
Mer kunskap behövs
Richard Derwent och hans kollega har nu försökt få en uppfattning om hur mycket som läcker, genom att undersöka läckage från naturgasledningar i Storbritannien och USA. De har kommit fram till att siffrorna är osäkra. Det kan handla om någon procent och då blir klimatpåverkan inte så stor. Men det kan också bli mer.
Vätgas läcker möjligtvis mer än vad naturgasen gör. En orsak är att trycket i ledningarna måste bli högre, eftersom vätgasen ger mindre energi i förhållande till volymen. Hur stor effekten av läckaget kan bli vet han alltså inte säkert. Hans slutsats blir att mänskligheten behöver lära sig mer om vätgasen om den ska bli avgörande för klimatomställningen.
– Till att börja med borde någon börja mäta hur mycket som finns i atmosfären nu, för att skapa en baslinje för framtida läckage. Vätets påverkan på metan-molekyler borde också studeras bättre, säger han.
Richard Derwent publicerade en studie om vätgas redan år 1996, när han var anställd hos Imperial College. Numera är han konsult.
Även Steven Hamburg vid amerikanska Environmental Defense Fund har lyft problemet. Han var tidigare en av huvudförfattarna inom FN:s klimatpanel IPCC.
– Vätgas är en kraftfull kortlivad indirekt växthusgas som är 200 gånger mer kraftfull än koldioxid, om den släpps ut, säger Steven Hamburg till nyhetsbrevet Euractiv.
