I maj 2021 presenterades utredningen om ett nytt lagförslag om ordningsvakter. I förra veckan började remissvar trilla in, bland annat från Amnesty International Sverige som är kritiska till förslaget att ge ordningsvakter utökade befogenheter – som bara polisen haft tidigare. De menar att förslagen innehåller stora risker för rättssäkerheten.
Den nuvarande lagen om ordningsvakter tillkom 1980 och anses från olika håll vara omodern och inte längre tillgodose samhällets behov. Det är av den anledningen som regeringen 2019 gav i uppdrag till justitierådet Agneta Bäcklund att föreslå en ny lag.
– Jag är inte förvånad över de synpunkter som har kommit och jag tror att det är jätteviktigt att man nu tar in synpunkter från flera olika håll på de här förslagen, säger Agneta Bäcklund som nåtts av Amnestys synpunkter på lagförslaget.
Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft 1 juli 2023, men först ska lagförslaget bearbetas vidare av regeringen med synpunkter från olika remissinstanser.
Kritik mot ökade befogenheter
I det nya lagförslaget ges ordningsvakter utökade polisiära befogenheter i form av att kunna transportera omhändertagna och gripna, samt kroppsvisitera omhändertagna och gripna för identifikation. Tanken är att effektivisera och frigöra resurser för Polismyndigheten till mer avancerade polisiära uppdrag.
Amnesty håller med om att ordningsvaktsregleringen är föråldrad, men ställer sig kritiska till förslaget att ge ordningsvakter utökade befogenheter, de menar att förslagen innehåller stora risker ur rättssäkerhetssynpunkt.
– När man delegerar ut mer och mer av det statliga våldsmonopolet till privata aktörer leder det till att det blir svårare för tillsynsmyndigheten att hålla koll på var och hur våldet utövas, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty International Sverige.
Enligt utredningen ska de utökade befogenheterna effektivisera Polismyndighetens arbete, men det räcker inte som motivering för att flytta ännu mer av våldsmonopolet från en statlig myndighet till privata aktörer, menar Johanna Westeson.
– I en rättsstat ska det vara väldigt strikt reglerat hur lagligt våld får utövas. Det måste finnas tydliga kriterier för kontroll och uppföljning och det saknas i det här förslaget, säger hon och fortsätter:
– Vi tycker att det är problematiskt att man inte resonerar mer kring hur förflyttningen från det offentliga till det privata kan motiveras utifrån rättssäkerhetsprinciperna.
Agneta Bäcklund förklarar att tanken med det nya lagförslaget är att ordningsvakter ska bistå polisen med vissa ordningshållande uppgifter, vilket enligt henne är en mycket liten del av det som det polisiära uppdraget går ut på. Till skillnad från Amnesty så ser inte Agneta Bäcklund att det nya lagförslaget skulle hota rättssäkerheten.
– Min uppfattning är att de här förslagen tillgodoser kraven på rättssäkerhet, men det är en bedömningsfråga. Alla förslag bygger på att det fortfarande finns en tydlig och nära polisiär ledning och styrning, säger Agneta Bäcklund.
Men Johanna Westeson ser på effektivitetsargumentet med stor oro.
– Att stoppa människor, att transportera människor och att kroppsvisitera människor är ganska centrala polisiära uppgifter och det föreslår man ska utföras i allt högre grad av privatanställda personer med väldigt, väldigt kort utbildning. Vi ser det som en väldigt oroande utveckling, säger Johanna Westeson.
Övervåld och rasprofilering
Amnesty är särskilt oroade över befogenheten om kroppsvisitering i identifieringssyfte. Under flera års tid har Amnesty nåtts av anklagelser om övervåld och rasprofilering från ordningsvakter gentemot personer av utomeuropeiskt ursprung.
– Kopplingen mellan kroppsvisitering och rasprofilering är välkänd. Eftersom vi redan i dag ser indikationer på att ordningsvakter i Sverige har ägnat sig åt rasprofilering och en särskilt hårdhänt hantering av människor som kan upplevas annorlunda, så ser vi det som oroväckande att man vill utöka deras befogenhet till att omfatta kroppsvisitering för identifikation, säger Johanna Westeson.
Bland synpunkterna på det nya lagförslaget uppmanar Amnesty att ordningsvaktsutbildningen stärks bland annat vad gäller kunskap om rasism och annan form av diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna.
– Det kan säkert finnas behov av att öka medvetenheten och uppmärksamheten kring de frågorna för att minska risken att särbehandla någon negativt på grund av etniskt ursprung eller hudfärg, säger Agneta Bäcklund.
Under utredningen har man haft kontakt med Amnesty, samt tagit med underlag om diskriminering från Amnesty i olika överväganden, trots det tycker Johanna Westeson att lagförslaget innehåller alldeles för lite analys kring vad konsekvenserna av utökade befogenheter kan bli.
– Det finns en naivitet i att prata om effektivisering och frigörande av polisens resurser, utan att analysera de stora riskerna som ökade befogenheter kan få, säger Johanna Westeson.
Längre utbildning
I det nya lagförslaget föreslås det att ordningsvaktsutbildningen förlängs från nuvarande två veckor till minst fyra veckor. Amnesty välkomnar en förlängd utbildning för ordningsvakter, men ser inte att de fyra veckorna är tillräckliga för att ge ordningsvakter de förutsättningar som krävs för att utöva yrket rättssäkert.
Enligt Agneta Bäcklund är den korta utbildningens längd en historisk fråga.
– Med hänvisning till att de haft en mycket kort utbildning tidigare så är det svårt att plötsligt förändra det i systemet, säger Agneta Bäcklund som menar att det handlar om komplicerade övergångsfrågor.
I utredningen har man funderat på olika alternativ som kan leda till en betydligt längre utbildning för ordningsvakter. Bland annat har utredningen pekat på möjligheten till stöd från CSN, samt möjligheten att göra ordningsvaktsutbildningen till en yrkeshögskoleutbildning.
Proportionalitetsprincipen
Amnesty välkomnar utredningens förslag om att en särskild proportionalitets- och nödvändighetsbestämmelse införs i den nya lagen. Proportionalitetsprincipen tydliggör att ordningsvakters ingripanden måste stå i rimlig proportion till syftet, samt att de alltid måste använda den minst ingripande åtgärden som krävs.
– De utökade befogenheterna som föreslås ges ordningsvakter, innebär stora inskränkningar i människors rättigheter. Det är väldigt viktigt att de inskränkningarna görs helt enligt de regler som gäller, de måste vara proportionerliga och nödvändiga, säger Johanna Westeson.
Enligt Agneta Bäcklund är proportionalitetsregeln en viktig utgångspunkt.
– Kan man den principen så vet man hur man ska bete sig, säger hon.
– Befogenhet att utöva våld innebär ett enormt ansvar, och vi förväntar oss nu att regeringen säkerställer att ordningsvakter kan utföra sitt uppdrag på ett rättssäkert sätt — med full respekt för allas rättigheter och likhet inför lagen, säger Johanna Westeson.
