Naturen dör ut i en takt som saknar motstycke. Men förlusten av biologisk mångfald hamnar ofta i skuggan av klimatförändringarna – trots att frågan är lika viktig för planetens framtid. Och det finns ingen tid att förlora.

Upp till en miljon av världens växt- och djurarter hotas av utrotning på grund av miljöförstörelse, spridningen av invasiva arter och klimatförändringar. Utdöendet går snabbare än vad det har gjort under de senaste tio miljoner åren.

Naturens Parisavtal

Förhoppningen är att det ska förändras genom en internationell överenskommelse som skulle kunna få samma betydelse för arbetet med att rädda den biologiska mångfalden som Parisavtalet har haft för klimatet.

Med bara några veckor kvar till den viktiga klimatkonferensen COP26 i Skottland hålls därför ett annat FN-toppmöte – men i Kunming i Kina.

Det digitala mötet COP15 inleds på måndagen och är ett första steg i arbetet med att ta fram nya globala mål för hur mycket natur som ska skyddas och hur det ska finansieras. Några detaljer väntas dock inte spikas förrän i april nästa år, när den andra delen av det av pandemin uppskjutna FN-mötet ska hållas – då i fysisk form.

Det kommande ramverket ska innehålla ett antal milstolpar och mål som ska hejda den snabba förlusten av arter. Till grund för diskussionen ligger ett förslag om att 30 procent av land- och havsområden måste skyddas på ett meningsfullt sätt – något som flera länder är eniga kring. Kina har dock inte gett sitt uttryckliga stöd för detta.

"Måste förändras"

Vissa experter menar dock att ett globalt ramverk för biologisk mångfald sannolikt inte kommer att få samma tyngd som Parisavtalet. Och så krävs politisk vilja och pengar för att skydda naturen.

– För närvarande lägger de flesta länder mer på att subventionera aktiviteter som förstör biologisk mångfald än på att bevara den, sade David Cooper, biträdande sekreterare för konventionen om biologisk mångfald, på en briefing inför mötet.

– Det måste förändras.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.