Naturen dör ut i en takt som saknar motstycke. Men förlusten av biologisk mångfald hamnar ofta i skuggan av klimatförändringarna – trots att frågan är lika viktig för planetens framtid. Och det finns ingen tid att förlora.

Upp till en miljon av världens växt- och djurarter hotas av utrotning på grund av miljöförstörelse, spridningen av invasiva arter och klimatförändringar. Utdöendet går snabbare än vad det har gjort under de senaste tio miljoner åren.

Naturens Parisavtal

Förhoppningen är att det ska förändras genom en internationell överenskommelse som skulle kunna få samma betydelse för arbetet med att rädda den biologiska mångfalden som Parisavtalet har haft för klimatet.

Med bara några veckor kvar till den viktiga klimatkonferensen COP26 i Skottland hålls därför ett annat FN-toppmöte – men i Kunming i Kina.

Det digitala mötet COP15 inleds på måndagen och är ett första steg i arbetet med att ta fram nya globala mål för hur mycket natur som ska skyddas och hur det ska finansieras. Några detaljer väntas dock inte spikas förrän i april nästa år, när den andra delen av det av pandemin uppskjutna FN-mötet ska hållas – då i fysisk form.

Det kommande ramverket ska innehålla ett antal milstolpar och mål som ska hejda den snabba förlusten av arter. Till grund för diskussionen ligger ett förslag om att 30 procent av land- och havsområden måste skyddas på ett meningsfullt sätt – något som flera länder är eniga kring. Kina har dock inte gett sitt uttryckliga stöd för detta.

"Måste förändras"

Vissa experter menar dock att ett globalt ramverk för biologisk mångfald sannolikt inte kommer att få samma tyngd som Parisavtalet. Och så krävs politisk vilja och pengar för att skydda naturen.

– För närvarande lägger de flesta länder mer på att subventionera aktiviteter som förstör biologisk mångfald än på att bevara den, sade David Cooper, biträdande sekreterare för konventionen om biologisk mångfald, på en briefing inför mötet.

– Det måste förändras.