Zoom

”Kanske får vi en Greta-effekt för amningen”

Vaya Perera ammar sin ettårige son.

Amning nämns sällan i samtalet om omställning, men det finns flera aspekter runt amning som har betydelse i en hållbar utveckling. Den seniora amningsforskaren Kristin Svensson menar att sambandet är solklart.

Det här är andra delen av tre där vi undersöker olika aspekter av föräldraskap ur ett omställningsperspektiv. Läs första delen här:
”Bemanna kvinnan – inte organisationen”

– Amning i sig är miljövänlig. Det kan man inte komma ifrån. I en artikel i The Lancet, 2016, hade man räknat ut kostnaden för att framställa modersmjölksersättning, och den var stor! Dels behövs det massor av kossor, som behöver massor av betesyta. Det blir också förpackningar med ett ökat sopberg som följd och sedan det här med alla transporter, säger Kristin Svensson.

Hon förklarar att det är många fler faktorer som hänger ihop. Att kvinnor som helammar inte menstruerar i samma utsträckning vilket också sparar in sanitetsprodukter. Att ammade barn bajsar mindre, något man räknat på, så att det går åt färre blöjor. Och att man sparar vatten genom amning eftersom det krävs rent vatten för att blanda till ersättning. I USA och i England har man gjort beräkningar för amningens betydelse ur hälsoekonomiskt perspektiv.

– Det är hur mycket som helst som skulle tjänas in i hälso- och sjukvårdskostnader om kvinnor fick stöd att amma barn i högre grad, så som de önskar, säger Kristin Svensson.

"Amning i sig är miljövänlig, det kan man inte komma ifrån", säger Kristin Svensson, senior amningsforskare
"Amning i sig är miljövänlig, det kan man inte komma ifrån", säger Kristin Svensson, senior amningsforskare. Foto: Elisabeth Ubbe

"Fast i skuldfrågan"

Hon beskriver hur hon och en forskarkollega, Elisabeth Kylberg, länge försökt få nationalekonomer i Sverige att göra motsvarande beräkningar här utan att lyckas.
– Det tror jag beror på att vi har fastnat i den eviga skuldfrågan, att mammor ska bli ledsna, säger hon.

Kristin Svensson menar att vården har beredskap och kompetens att hantera sorg i dessa situationer. Och eftersom de allra flesta gravida önskar amma skulle fokus hellre ligga på att verka för att se till att det finns tillräckligt med amningsstöd. Att mammor som önskat amma inte får amningen att fungera för att de inte får stöd är oacceptabelt idag, menar Kristin Svensson.

Sedan början på 2000 talet, fram till 2015 har Kristin Svensson och hennes kollega Sofia Zwedberg regelbundet lämnat ut en enkät till nyblivna mammor vid hemgång från BB på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

–  Enkäten visade alltid samma resultat, Vi frågade ”hur tänkte du om hur du ville amma när du var gravid”? Vi har alltid fått en procent som inte vill amma, två procent som är tveksamma, medan resten önskar helamma och en majoritet av dem, i sex månader. Men så ser ju inte amningen ut i Sverige och den sjunker stadigt sedan många år.

Vården behöver stötta ammande mammor

Kristin Svensson beskriver hur nyblivna mammor och föräldrar lätt blir osäkra när barnet har börjat få modersmjölksersättning. Eftersom det är enklare att veta att barnet får i sig tillräcklig mängd med den mätbara ersättningen blir det en känsla av trygghet.

– Föräldrarna känner sig mindre orolig och mammorna har i princip också fått bekräftat att deras egna kroppar inte fungerar, säger hon.

För att undvika att detta händer och för att möjliggöra amning menar Kristin Svensson att vården tidigt behöver gå in och stötta mamman och den andra föräldern samt göra en plan för hur modersmjölksersättningen ska fasas ut.

Foto: Elisabeth Ubbe
Foto: Elisabeth Ubbe

Den här omställningen är både en fråga om organisation av vården och om den allmänna inställningen till modersmjölksersättning. En inställning som i Sverige även färgas av vår starka vällingkultur, något som den ideella föreningen Amningshjälpen med flera ofta lyfter upp som en delförklaring till att amningsstöd haft svårt att bli en prioriterad del i vårdutbudet.

Attitydförändring

Nu har en förändring skett i attityden till amning menar Kristin Svensson. En attitydförändring som påverkat organisationen av vården och som Kristin Svensson tror bottnar i att hälsokostnaderna för utebliven amning blivit synliga.

Huvudstadsregionen har exempelvis fått åtta miljoner kronor till det så kallade Stockholmsprojektet vars syfte är att förbättra amningsvården och samarbetet kring amning i hela vårdkedjan.

– Jag tror också att man har fått upp ögonen för att amningen betyder mycket mer, att det finns så mycket att vinna på att kvinnor får stöd så att de kan amma i den utsträckning de vill, säger Kristin Svensson och radar upp amningsvinster: Barnets och kvinnans hälsa, miljö- och klimat samt minskade samhällskostnader.

Julianna och Mason med sin nyfödde son
Julianna och Mason med sin nyfödde son. "Det känns tydligt att amningen betyder så mycket mer än bara mat", säger Julianna och Mason fyller i: "Han och Julianna kommer varandra så nära. Amningen binder dem samman, det känns jättebra!" Foto: Elisabeth Ubbe

Att amning, som till stor del framför allt är en nära relation med barnet, inte har varit prioriterat trots att kunskapen om dess betydelse sedan länge är känd, tror Kristin Svensson beror på att det är en kvinnofråga.

– Man har nog haft en syn om att det går lika bra att ge ersättning, man har inte sett komplexiteten i amningens betydelse för kvinnor. Men för de som önskar amma så är det viktigt för den psykiska hälsan också, det har vi sett under alla år, att de som överkommit problem känner att de kan gå över berg!

Forskning har även visat hur kvinnor som inte får amningen att fungera i den utsträckning de önskar påverkas negativt.
– Om en mamma som önskar amma, inte får stöd och hjälp, då får det konsekvenser för hennes psykiska hälsa. Och kvinnor som har psykiska ohälsa under graviditeten och inte får en fungerande amning har ökad risk för psykisk ohälsa efter barnet fötts. Men om hon får en fungerande amning så minskar risken, säger Kristin Svensson.

Påverkar stress

Även barnet påverkas av amningen, både på kort och lång sikt. Sedan länge vet man att amningen har positiva effekter på barnets hälsa. Och i en ny studie har forskning visat att amning har effekt på barns stressnivåer upp i skolåldern, något som kan ha stor betydelse för hälsan eftersom allvarlig eller kronisk stress kan leda till ökad risk för sjuklighet och dödlighet.

– Syftet med vår studie var att utvärdera om amning kan ha en inverkan på stressnivån hos barn i skolåldern och den slutsats vi kan dra är att barn som ammas under längre tid har lägre stressnivå många år senare, säger senior professor Johnny Ludvigsson till Svenska Läkaresällskapet.
 
Men för Kristin Svensson är det ändå de större men samtidigt mer nära perspektiven som gör amningen till en viktig omställningsfråga.

– Amningen kan lära oss att använda våra sinnen mer och jag tror att vi har något att lära av amningen, att lyssna på barnet, att känna efter. Att inte mäta och titta på klockan utan att lära sig barnets signaler och vara följsam för barnets behov. I amningen skapas nära relationer.

Kristin Svensson avslutar intervjun med att konstatera att när amningsfrågan vände upp från en väldigt låg andel på 70-talet så var det i samband med gröna vågen och miljörörelsen. Man ville inte ge artificiell kost till det lilla barnet. Mammorna ville i stället ge sin egen närproducerade mjölk.

– Nu är vi tillbaka i det igen, kanske kommer miljörörelsen vända amningsfrågan igen, kanske får vi en Greta-effekt för amningen, säger Kristin Svensson.