För att komma till bukt med det låga antalet kvinnliga studenter inom spelutveckling grundades för tio år sedan nätverket Donna, på högskolan i Skövde. Som en del av sitt arbete med ökad jämställdhet inom spelbranschen föddes Donna Day, ett event som i år haft ett rekordstort intresse med 120 ansökningar från hela Sverige.

Vanligtvis hålls Donna Day under en heldag, men i år erbjuds deltagarna två dagar att vara med på workshops, lyssna till paneler och nätverka. 

Jenny Brusk, innovationsrådgivare och affärscoach på Science Park Skövde, var med och startade nätverket Donna som sedan 2011 arbetar för att göra spelutbildning och spelbranschen mer jämställd. För att få fler tjejer att söka sig till spelutbildningar på universitet och yrkeshögskolor har man arbetat med jämställdhet på olika områden.

– Vi har jobbat med bland annat rekrytering till spelutbildningar, studiemiljön, samt utbildningens innehåll, säger Jenny Brusk.

Föra att öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågan vävs genusperspektivet in i alla kurser som ges på högskolan.

“Teknik är inte för tjejer”

Ojämställdheten mellan kvinnor och män inom spelbranschen tar sig uttryck i bland annat den mansdominerade arbetsmarknaden och i de mansdominerade karaktärerna i spelen.

– I till exempel karaktärsdrivna spel har det inte funnits kvinnliga karaktärer överhuvudtaget och om de har funnits har män skapat karaktärer utifrån den manliga blicken, säger Jenny Brusk.

Spel där man kan skapa en egen karaktär som man kan identifiera sig med är däremot väldigt populära bland kvinnor berättar Jenny Brusk.

Data och tv-spel har de senaste årtionden varit något som pojkar och män förknippas med, men Jenny Brusk menar att det inte alltid varit så.

– Någon gång under 80-talet så började man marknadsföra digitala spel mycket mer gentemot killar. Tidigare så kunde man till exempel ofta se en pojke och flicka som spelade tillsammans i reklamen, säger Jenny Brusk som tror att det faktum att teknik utgör en stor del av data och tv-spel har påverkat den ojämna könsfördelningen.

– Narrativet har ofta varit att “teknik inte är för tjejer” men teknik används ju i allt vi gör, så varför talas det om som det vore något manligt? Säger Jenny Brusk som tycker att det är viktigt att lyfta genusfrågor inom teknik redan på högstadiet inför gymnasievalen.

– Vi är beroende av att tjejer söker sig till utbildningarna, ju färre som utbildar sig desto färre kan anställas, det är därför viktigt att börja tidigt med jämställdhetsfrågan, säger Jenny Brusk.

Ser förbättringar

När Jenny Brusk började jobba med spelutveckling 1996 kände hon inte till någon annan kvinna inom branschen i Sverige. Med åren har antalet kvinnor inom spelbranschen ökat och Jenny Brusk menar att det sker en utveckling på jämställdhetsfronten, om än långsam.

I takt med nya plattformar att spela på, så som mobiler, har antalet kvinnor i alla åldrar börjat spela mer och man ser även att andelen kvinnor har ökat inom spelutveckling. När nätverket Donna startade för tio år sedan var 10 procent av spelstudenterna kvinnor, år 2020 var det närmare 30 procent.

Utöver att fokusera på spelstudenter fokuserar Donna på hur man jobbar med jämställdhet inom spelbranschen, där har Jenny Brusk märkt av en stor effekt av jämställdhetsfrågan.

– På arbetsmarknaden har personalfrågan blivit mycket mer aktiv, man pratar mer om hur man jobbar med rekrytering utifrån jämställdhetsperspektiv och man jobbar mer för en inkluderande miljö, säger Jenny Brusk.

Jämställdheten inom spelbranschen blir bättre, man ser fler kvinnor inom spelbranschen och man ser fler kvinnliga karaktärer i spel, samt fler sexuella läggningar.

– Mångfalden tar mer utrymme inom spelvärlden, säger Jenny Brusk som menar att det finns två incitament som drar varandra framåt. Det ena är det humanistiska perspektivet och det andra är det ekonomiska perspektivet.

– Bolagen förstår att de förlorar pengar på att inte få med sig den stora kundgruppen som utgörs av icke-män, säger Jenny Brusk.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.