För att komma till bukt med det låga antalet kvinnliga studenter inom spelutveckling grundades för tio år sedan nätverket Donna, på högskolan i Skövde. Som en del av sitt arbete med ökad jämställdhet inom spelbranschen föddes Donna Day, ett event som i år haft ett rekordstort intresse med 120 ansökningar från hela Sverige.

Vanligtvis hålls Donna Day under en heldag, men i år erbjuds deltagarna två dagar att vara med på workshops, lyssna till paneler och nätverka. 

Jenny Brusk, innovationsrådgivare och affärscoach på Science Park Skövde, var med och startade nätverket Donna som sedan 2011 arbetar för att göra spelutbildning och spelbranschen mer jämställd. För att få fler tjejer att söka sig till spelutbildningar på universitet och yrkeshögskolor har man arbetat med jämställdhet på olika områden.

– Vi har jobbat med bland annat rekrytering till spelutbildningar, studiemiljön, samt utbildningens innehåll, säger Jenny Brusk.

Föra att öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågan vävs genusperspektivet in i alla kurser som ges på högskolan.

“Teknik är inte för tjejer”

Ojämställdheten mellan kvinnor och män inom spelbranschen tar sig uttryck i bland annat den mansdominerade arbetsmarknaden och i de mansdominerade karaktärerna i spelen.

– I till exempel karaktärsdrivna spel har det inte funnits kvinnliga karaktärer överhuvudtaget och om de har funnits har män skapat karaktärer utifrån den manliga blicken, säger Jenny Brusk.

Spel där man kan skapa en egen karaktär som man kan identifiera sig med är däremot väldigt populära bland kvinnor berättar Jenny Brusk.

Data och tv-spel har de senaste årtionden varit något som pojkar och män förknippas med, men Jenny Brusk menar att det inte alltid varit så.

– Någon gång under 80-talet så började man marknadsföra digitala spel mycket mer gentemot killar. Tidigare så kunde man till exempel ofta se en pojke och flicka som spelade tillsammans i reklamen, säger Jenny Brusk som tror att det faktum att teknik utgör en stor del av data och tv-spel har påverkat den ojämna könsfördelningen.

– Narrativet har ofta varit att “teknik inte är för tjejer” men teknik används ju i allt vi gör, så varför talas det om som det vore något manligt? Säger Jenny Brusk som tycker att det är viktigt att lyfta genusfrågor inom teknik redan på högstadiet inför gymnasievalen.

– Vi är beroende av att tjejer söker sig till utbildningarna, ju färre som utbildar sig desto färre kan anställas, det är därför viktigt att börja tidigt med jämställdhetsfrågan, säger Jenny Brusk.

Ser förbättringar

När Jenny Brusk började jobba med spelutveckling 1996 kände hon inte till någon annan kvinna inom branschen i Sverige. Med åren har antalet kvinnor inom spelbranschen ökat och Jenny Brusk menar att det sker en utveckling på jämställdhetsfronten, om än långsam.

I takt med nya plattformar att spela på, så som mobiler, har antalet kvinnor i alla åldrar börjat spela mer och man ser även att andelen kvinnor har ökat inom spelutveckling. När nätverket Donna startade för tio år sedan var 10 procent av spelstudenterna kvinnor, år 2020 var det närmare 30 procent.

Utöver att fokusera på spelstudenter fokuserar Donna på hur man jobbar med jämställdhet inom spelbranschen, där har Jenny Brusk märkt av en stor effekt av jämställdhetsfrågan.

– På arbetsmarknaden har personalfrågan blivit mycket mer aktiv, man pratar mer om hur man jobbar med rekrytering utifrån jämställdhetsperspektiv och man jobbar mer för en inkluderande miljö, säger Jenny Brusk.

Jämställdheten inom spelbranschen blir bättre, man ser fler kvinnor inom spelbranschen och man ser fler kvinnliga karaktärer i spel, samt fler sexuella läggningar.

– Mångfalden tar mer utrymme inom spelvärlden, säger Jenny Brusk som menar att det finns två incitament som drar varandra framåt. Det ena är det humanistiska perspektivet och det andra är det ekonomiska perspektivet.

– Bolagen förstår att de förlorar pengar på att inte få med sig den stora kundgruppen som utgörs av icke-män, säger Jenny Brusk.