Radar

EU-betalda murar – nytt vapen vid gränsen?

Polska gränsbevakare övervakar migranter vid gränsen mot Belarus i början av september.

Hjälp oss att bygga fysiskt starkare gränser, kräver tolv medlemsländer av EU-kommissionen på grund av trycket från migranter och flyktingar. Fast det kan de redan göra – och betala själva, anser Sverige.

Det växande flykting- och migranttrycket vid EU:s gräns mot Belarus är huvudämne när EU-ländernas migrationsansvariga samlas i Luxemburg under fredagen.

Regimen i Minsk anklagas öppet av EU för att hämta in personer från Afrika och Asien och sedan trycka dem över gränsen.

– Den här sommaren har varit väldigt svår. Det är en hybridattack mot Litauen och hela Europa, säger Litauens inrikesminister Agne Bilotaite på väg in till mötet.

Hon har tagit initiativ till ett gemensamt brev från tolv medlemsländer, främst i Östeuropa, som nu vill se tydligare regler för hur liknande lägen ska mötas i framtiden.

Ett av önskemålen är EU-pengar till staket och murar.

”Fysiska barriärer verkar vara en effektiv gränsskyddssåtgärd som är i hela EU:s intresse. Den här legitima åtgärden borde finansieras tillräckligt och med mer medel från EU-budget”, heter det bland annat.

"Betala själv"

Sverige är inte med bland undertecknarna. Migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) konstaterar för sin del att det redan står länderna fritt att bygga som man vill vid gränsen.

– Det finns inget som hindrar olika länder från att organisera sitt gränsskydd på det sätt som man vill. Samtidigt är det viktigt att den som kommer till en gräns och söker asyl måste få sin sak prövad, säger Johansson i Luxemburg.

Även EU-betalning är han skeptisk till.

– Min grundposition är att det är varje medlemsstat som ska finansiera sina egna åtaganden här. När vi hade vår migrationskris och behövde sätta upp gränskontroller och organisera id-kontroller 2015 så betalade vi det själva. Det var ingen som betalade för oss, säger migrationsministern.

Samtidigt har han förståelse för att situationen vid Belarus-gränsen är speciell.

– Det är ett problem när en diktatur som vi har mitt i Europa – Belarus – använder sig av den här påtryckningen. Och förmodligen i samarbete med ryssarna, säger Johansson.

Våld vid gränser

Parallellt går också diskussionen fortsatt het kring uppgifter under veckan om hur migranter och flyktingar med våld tryckts tillbaka från EU-länder som Kroatien och Grekland.

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson har haft samtal med de två ländernas inrikesministrar. Och fått olika svar.

– Den kroatiska regeringen tar det här väldigt allvarligt. De kommer att göra en undersökning. Ministern sade sig vara chockad. Det är exakt rätt åtgärd, säger Johansson på väg in till fredagsmötet i Luxemburg.

– Mitt samtal med den grekiska ministern var annorlunda och jag har förklarat väldigt tydligt att jag inte accepterar att Grekland inte vill utreda det här. Vi måste skydda våra externa gränser, men också våra värderingar, rättsstatsprinciper och grundläggande rättigheter, säger Ylva Johansson i Luxemburg.

Fakta: EU och Belarus

Relationerna mellan EU och Belarus nådde botten i somras, sedan ett Ryanair-plan tvingats ned i Minsk och två oppositionella gripits av belarusisk polis.
Kraftiga EU-sanktioner mot Aleksandr Lukasjenkos regim har därefter följts av att ett stort antal flyktingar och migranter från Asien och Afrika plötsligt dykt upp vid olika EU-länders gränser mot Belarus.
EU anklagar öppet Belarus för att använda migranterna som en hybridattack och har varslat om ytterligare åtgärder i form av skärpta visumregler.
Tolv EU-länder – Litauen, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Grekland, Lettland, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike – har dessutom i ett brev till EU-kommissionen uppmanat till skärpta EU-regler vid gränserna.