Tidigare i år blev mjölmaskar godkända som mat inom EU, ett efterlängtat beslut för Nils Österström som redan 2016 grundade Sveriges hittills största insektsfabrik. Insekter som mat ökar i popularitet men alla är inte lika positiva, Djurens rätt varnar till exempel för att man reproducerar en omodern idé om djurfabriker på ett nytt djurslag.
Norr om Mora i Dalarnas län ligger Orsa, en liten tätort med Sveriges största insektsfabrik. Nils Österström är den tidigare systemutvecklare och IT-konsulten som sadlade om för att starta insektsfabriken år 2016.
– Det som lockade mig till insektsindustrin var att det inte fanns något motsatsförhållande mellan att göra något bra för planeten, något bra för människor och något ekonomiskt hållbart, säger Nils Österström.
Det var efter att Nils Österström hade läst en artikel om hur effektiva insekter är på att omvandla biomassa till fullvärdigt protein som tankeverkstaden satte igång. Tillsammans med livsmedelsagronomen Åsa Martén utvecklade han företaget Tebrito, en insektsfarm som endast producerar mjölmaskar, en sorts skalbaggslarv som redan finns i den svenska naturen och därmed inte utgör något hot för det svenska ekosystemet.
Fritt fram för mjölmaskar
En ökad konsumtion av insekter istället för mer traditionellt kött skulle kunna göra att jordbruksmarken kan föda fler människor och att utsläppen av växthusgaser kan minska, det skrev Sveriges Lantbruksuniversitet år 2015, långt innan den första insekten skulle komma att godkännas som mat inom EU.
Nils Österström berättar att efterfrågan bland livsmedelsproducenter är stor, problemet har varit att insekter inte varit godkända som mat inom EU förrän maj 2021.
– Mjölmasken blev godkänd av EU som första insektsart ut på marknaden, säger Nils Österström.
I samband med att EU godkände mjölmasken har Tebrito expanderat. Nyligen flyttade de sin produktion till 2000 kvadratmeter i Orsa, vilket gör dem till den största insektsfabriken i Sverige.
Sedan företaget startades har Nils Österström tillsammans med kollegor jobbat med att utveckla mjölmaskens möjligheter. De har bland annat samarbetat med Sveriges Lantbruksuniversitet för att se över möjligheten att ta fram en metod att extrahera protein från miljömasken, vilket visade sig var möjligt. De vann även en tävling i klimatsmart protein, vilket gjorde att företaget fick stöd för att utveckla insektsfabriken. 2019 kunde de påbörja en storskalig produktion av mjölmaskar och idag har fabriken sju anställda.
– Hittills har vi sålt mjölmaskar som foder och även skickat volymer till företag för produktutveckling, säger Nils Österström och fortsätter:
– Det vi ser inför de närmsta åren är att majoriteten av våra insekter kommer gå till livsmedelsproducenter, då det är som mat som de gör mest klimatnytta.
Förhoppningen är att mjölmaskar ska kunna vara en fullbordad ersättning till exempelvis mjölk, äggprotein och andra animaliska proteiner. Enligt Nils Österström har man flera samarbeten på gång, bland annat har man samarbetat med ett företag för att ta fram en proteindryck och med ett annat företag för att ta fram en köttbulle.
– Grundidén är att om man gör en neutral proteiningrediens av insekter så ökar acceptansen för insekter som mat och användningsområdena blir fler, säger Nils Österström som länge ruvade på frågan om hur man får svenskar att acceptera insekter som mat.
Med hållbarhet i fokus
Enligt Livsmedelsverket som tidigare i år släppte en rapport om insekters näringsmässiga och miljömässiga nytta, ökar intresset för insekter som mat. I rapporten framgår det att insekter generellt innehåller likvärdiga mängder protein och fett som rött kött, kyckling och fisk, dessutom innehåller insekter fibrer samt dubbelt så höga mängder järn än övriga animaliska proteinkällor.
Ur ett klimatperspektiv lyfter både Livsmedelsverket och Nils Österström det faktum att insekter är snabbväxande, kräver mindre yta, mindre vatten och mindre mängder foder.
För Nils Österström är klimatet och hållbarhet den röda tråden i företaget. Hållbarheten ger sig uttryck i bland annat vilket foder man ger till mjölmaskarna samt användningen av deras spill. Mjölmaskarnas föda består av vegetabiliska rester från lantbruk och ölbryggerier, sådant som annars slängs, och mjölmaskarnas spill säljs som ekologisk växtnäring.
– Allt som kommer in i fabriken kommer ut med ett ökat värde, säger Nils Österström som även understryker vikten av en energieffektiv produktion.
– Även om du har en mer effektiv produktion jämfört med kyckling eller gris, så innebär det inte att man inte behöver tänka på sin energiförbrukning, säger han.
Enligt Livsmedelsverkets rapport krävs det mer kunskap för att kunna mäta den totala miljöpåverkan vid produktion av insekter jämfört med produktion av andra djur. Men för Nils Österström är insekterna redan en självklar del av framtidens mat.
– Vi ser att med en växande befolkning, där haven är utfiskade och våra jordar utarmas så har insekter en självklar plats. Insekter som mat kan vara en viktig pusselbit för att lösa de stora resurs utmaningarna framåt, säger Nils Österström.
Kritiska röster
Trots övervägande positiva klimataspekter som både Livsmedelsverket och Sveriges Lantbruksuniversitet lyfter så finns det kritiska röster till insektsindustrin. Djurens rätt ställer sig kritiska till insektsindustrin och anser inte att det är vägen framåt.
Benny Andersson, generalsekreterare på Djurens rätt, menar att det är ett stort misstag att låta insektsindustrin växa till sig utan tillräckligt med vetenskapligt underlag.
– Vi ska inte upprepa samma misstag som gjordes med bland annat gris och kycklingfabriker igen, nämligen att skapa djurfabrikerna först och tänka efter sen, säger han.
Benny Andersson menar att trots att insekter är klimatvänligare än andra animaliska proteinkällor så reproducerar insektsindustrin samma grundidé som andra djurfabriker, men på ett nytt djurslag.
– Det kan låta nytt och modernt med insektsfabriker, men i själva verket är det ett väldigt gammaldags sätt att se på djur, säger han.
Djurens rätt ställer sig kritiska till att industrin tillåts växa trots att det inte finns något regelverk som ser till insekternas bästa. Bristande vetenskap och lagstiftning kring insekter beror på att det är en helt ny industri, säger Benny Andersson.
– Det vi ser är en industri som vill växa med hjälp av de för fram att de är ett klimatsmart alternativ till annat animaliskt protein, men det är ett falskt narrativ, säger Benny Andersson som menar att växtbaserade proteiner fortfarande är bättre för klimatet än processat animaliskt protein, oavsett om det kommer från insekter eller kor.
