Christian Tengblad, som i dag företräder nätverket People’s Vaccine Alliance, ser nöjd ut när årets Nobelpris i medicin meddelas. Han står utanför Nobel Forum när Nobelkommittéen inne i det röda tegelhuset med förgylld skylt meddelar att priset i medicin går till forskare som studerat receptorer för temperatur och beröring.

Därmed går priset inte till Katalin Karikó och Drew Weissmans vars teknik är grunden för covid-vaccin från såväl Pfizer som Moderna.

Att de inte ska få priset är anledningen till att Christian Tengblad och två personer till står utanför Nobel Forum med en banderoll en grå måndagsförmiddag.

– Vi tycker att det är bra att vaccinet inte fick priset på grund av den extrema ojämlikheten, säger Christian Tengblad.

Patentpaus räddar liv

För även om vaccinet räddat många liv så menar Christian Tengblad att det finns många fler som inte kan få vaccinet och som därför dör eller riskerar att dö.

– En patentpaus skulle kunna ge riskgrupper i hela världen tillgång till vaccin, säger han.

I dag är vaccinet alldeles för dyrt för många människor.  I låginkomstländerna har enbart ett par procent fått åtminstone en dos, enligt den brittiska organisationen Our World in Data med koppling till universitet i Oxford. De som protesterar anser därför att forskarnas arbete inte varit till nytta för mänskligheten, vilket ska vara grunden för att få ett Nobelpris. I det här fallet har bara en del av mänskligheten gynnats medan många andra förnekats skydd mot pandemin på grund av brist på pengar.

Om patentet släpps fritt, kan priset pressas, menar Christian Tengblad. Han jämför med vad som hände när patentet för HIV-läkemedel gick ut. Då sjönk priset snabbt och många fler liv kunde räddas.

Världen runt håller människor med om att covid-vaccinet i dagsläget inte är värt ett Nobelpris. Tusentals personer har också skrivit under en protest från den svenska organisationen Skiftet, som Christian Tengblad också företräder.

Återuppväckt solidaritet

Men de är ändå bara tre framför Nobel Forum vid Karolinska Institutet. Christian Tengblad menar att engagemanget i internationell solidaritet  är på väg nedåt, jämfört med hur det varit förut, när stora grupper till exempel engagerade sig för Vietnam.

– Vi vill återuppväcka den globala solidaritet som varit stark i Sverige, säger han.

Han hoppas att pandemi, precis som klimatkrisen, ska få människor att inse behovet av att agera tillsammans globalt.

–  Det som är tydligt är oförmågan att hantera ett globalt intresse. Särintressen som företräder storbolag sätts före mänsklighetens gemensamma intresse, säger Christian Tengblad.

Arbetet för solidaritet vad gäller just covid-19 fortsätter ändå efter dagens besked. Målet är att företaget Biontech som utnyttjat forskningen som inte fick priset, ska avstå från sina patenträttigheter, i alla fall under en viss tid.

– Om patentet pausas är vi de första att nominera forskarna från bolaget till nästa års Nobelpris,  säger Christian Tengblad.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.