I onsdags röstade samtliga riksdagspartier ja till regeringens undantagslag som ska ge Cementa förlängt tillstånd för kalkbrytning. Inför onsdagen startade ungdomsförbundet Fältbiologerna en namninsamling för att visa att det finns ett folkligt motstånd mot regeringens undantagslag som fått kritik från både oppositionen och Lagrådet.

– Vi insåg att riksdagen var på väg att köra över grundlagen för att ge ett stort företag särskilda privilegier att bryta mot miljölagarna, då ville vi göra något, säger Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna på riksnivå.

Utöver att visa att det finns ett folkligt motstånd vill Fältbiologerna nyansera debatten. Leo Rudberg tycker att det i debatten framställs som om det finns två alternativ att välja mellan: Strandad ekonomi med förlorade jobb eller att bryta mot grundlagen och riskera grundvattnet.

– Just nu är det mest industrins skräckpropaganda som kommit till tals, men det finns en uppenbar tredje väg där vi skyddar grundvattnet och säkrar ekonomin genom en rättvis klimatomställning, säger Leo Rudberg.

Rättvis omställning

En rättvis omställning skulle enligt Leo Rudberg kräva att staten, genom gröna jobb eller basinkomst, tar ansvar för försörjningen av varje arbetare som eventuellt skulle sägas upp till följd av ett abrupt stopp av Cementas kalkbrytning.

– Vi tror att det är vägen framåt för att skapa en omställning som är tillräckligt radikal för att klara miljömålen och tillräckligt legitim för att kunna ske demokratiskt, säger Leo Rudberg och fortsätter:

– Om politiker istället för att bryta mot grundlagen satsade på ett omställningsprogram som säkrar försörjningen för alla arbetare vars jobb hotas och som utvecklar alternativa lösningar för hållbart byggande så kan både miljön och ekonomin räddas.Som exempel på gröna jobb nämner Leo Rudberg satsningar på innovativa tekniker för att återvinna mineral.

Han menar att politiker borde fasa ut brytningsmineral och ge allt statligt stöd till återvinningsmineral, det vill säga återvinna mineral som ligger i avfallshögar istället för att ständigt bryta ny kalksten.

– Då skulle produktionen bli mycket mer hållbar, säger Leo Rudberg.

Fredlig civil olydnad

Naturskyddsföreningen kommer överklaga till högsta förvaltningsdomstolen om regeringen godkänner Cementas ansökan om fortsatt kalkbrytning, det rapporterade SVT.

Men Fältbiologerna förväntar sig att regeringen och domstolarna kommer att stå upp för grundlagen och har inga omedelbara planer på att utföra civil olydnad vid kalkbrytningen i Slite.

– Om makthavarna inte gör sitt jobb att skydda grundlagen och Gotlands grundvatten kan fredlig civil olydnad bli aktuellt, men vi utgår från att politiker och rättsväsendet kommer göra sitt jobb och följa grundlagen, säger Leo Rudberg.

Namninsamlingen har i skrivande stund kommit upp i över 5000 underskrifter. Det finns inget slutdatum för namninsamlingen.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.