– Vi blöder. Vi håller på att förlora en generation, säger Carolina Sinisalo vars son mördades i Akalla för fem år sedan.

Många anhöriga, boende och några politiker hade samlats på Mynttorget precis vid Sveriges riksdag för att demonstrera mot våldet i Järvaområdet i Stockholm.

”Stoppa skjutningarna”, ”Tillsammans är vi starkast” och ”Det kunde varit ditt barn”.

Så löd några av budskapen.

– Ja, vad ska man säga. Det är inte bara en fråga om skjutningarna utan de samhällsproblem som de kommer ur, säger Burcu Sahin som står med sin hund i famnen och lyssnar på människor som går upp i talarstolen.

Hon bor i Husby i nordvästra Stockholm och har varit nära skjutningar som skett i centrum, när barn har gått förbi. Bredvid henne står Samuel Girma, aktivist och pappa.

Politiker som vill ha högre straff eller vill ta tag i det här på ett straffande sätt förstår inte vad som gör att ungdomar går in i kriminalitet.

Tre år sedan

För tre år sedan hölls en stor demonstration på Sergels torg i Stockholm då mammor som har förlorat sina barn i dödsskjutningar höll tal. Bland dem fanns Maritha Ogilvie, som nu också tagit sig till Mynttorget.

TT: Vad har hänt sedan dess?

– Fler medier, inte alla, tänker mer på hur de uttrycker sig när de skriver. Rent politiskt så har det så klart inte hänt så mycket. Varför det händer någonting nu antar jag för att det är val snart.

Hon står bredvid Carolina Sinisalo vars son sköts ihjäl i Akalla 2016.

– Vi har alldeles för lite politiker som bor i förorten. De behöver involvera folket. Vi har en riksdagsledamot som bor i Järva.

De ger ett nästan vädjande intryck när de pratar om att politiker, polisen och hela samhället måste mötas. Många plakat hade hashtagen #nationellkris.

– Det är en nationell kris, det skjuts i Borås, i Uppsala. Överallt. Det är en kris, vi blöder. Vi håller på att förlora en generation, säger Carolina Sinisalo.

– Det går inte ens att förklara vad man går igenom när människor mördas till höger och vänster där man bor, fyller Maritha Ogilvie i.

Lista på 34 punkter

Under demonstrationen lämnades en kravlista på 34 punkter, lika många som i regeringens gängvåldsprogram, över till inrikesminister Mikael Damberg (S). Den bestod till viss del av förebyggande åtgärder, som fler sommarjobbsplatser för unga, läxhjälp till alla elever i resurssvaga områden, fler specialpedagoger och lärare.

Punkten ”Hårdare tag mot drogkonsumenterna i de välbärgade stadsdelarna” drog applåder.

– Det finns inga föräldrar som ska behöva begrava sina barn. Nu har vi haft en situation, inte minst på Järva, som väcker känslor och en frustration som är berättigad, säger Mikael Damberg.

Han delar beskrivningen som finns på många av plakaten.

– Det här är inte det Sverige vi känner, att vi har så mycket skjutningar och sprängningar i vårt land som drivs av en gängbrottslighet som fått etablera sig. Jag tycker definitivt att det är en nationell kris.

Även Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell och jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) fanns i folksamlingen.

– Jag delar delas frustration och ilska. Det räcker verkligen nu, säger Johan Forssell och talar om politisk handling och brister i lagföringen.

Märta Stenevi besökte Rinkeby under torsdagen där hon träffade polis och skolpersonal. Berättelserna från anhöriga på Mynttorget berör henne som mamma.

– Det väcker en frustration men också beslutsamhet. Det här är en kris som vi kan och ska lösa. Vi måste få bukt med det meningslösa våldet.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.