I onsdags var det den internationella dagen för att uppmärksamma matsvinnet och konsekvenserna av alla råvaror och livsmedel som slängs. Det är ett arbete som pågår både globalt och lokalt i Sverige, i exempelvis projektet Resvinn.
Globalt är det cirka 17 procent av all producerad mat som slängs eller förstörs istället för att ätas upp. Detta uppmärksammar FN genom att de 2019 införde en internationell dag, den 29 september, som uppmärksammar det stora problemet med matsvinn.
Samtidigt är det runt 690 miljoner människor som varje kväll går till sängs hungriga, vilket är oacceptabelt, enligt Rosa Rolle, forskare och projektledare på FN:s livsmedelsorganisation FAO.
– Vi kan bättre. Om vi försöker jobba tillsammans för att ändra våra beteenden, kan vi göra skillnad för att minska matsvinnet och mat som förstörs, säger hon i en intervju på FAO:s hemsida.
Rosa Rolle påpekar att matsvinnet inte bara påverkar tillgången på mat, utan också har negativa effekter på miljön och på våra naturresurser. I år riktar FAO särskilt ljuset mot frukt och grönsaker som de menar är värda mer än det pris som vi betalar för dem. Det krävs innovation, förbättrad teknologi och bättre infrastruktur för att minska mängden mat som förstörs från jord till bord, skriver organisationen.
Beteenden och transporter
Dessa faktorer lyfter även det svenska projektet Resvinn. Det är ett samarbete mellan 50 olika företag och organisationer där fokus sedan starten 2018 har legat på att rädda mat från mataffärer och grossister för att fördela det vidare till skolkök och restauranger.
Även beteendeförändringar lyfter de i projektet som en viktig faktor, både hos privatpersoner och restauranger. Matsvinnet sker nämligen till största delen (11 procent) i hemmet, medan resterande sker i matvaruhandeln eller i storkök.
En viktig del i projektet handlar också om att göra transporterna av den räddade maten så effektiva, och med så liten miljöpåverkan, som möjligt.
Nytt för i år är att de utvecklat ett informationsmaterial som anställda i mataffärer kan använda för att kommunicera runt matsvinn med kunderna. Liksom ett IT-system som gör att restaurangerna får information i förväg från butikerna om vilka råvaror som de kommer få i form av överskottsmat, vilket underlättar i deras planering av måltiderna.
Överskott av god kvalitet
Flera av de deltagande företagen lyfter fördelen med att de inom projektet har kunnat få kontakt med de aktörer som har ett matöverskott och ett Göteborgsföretag vittnar exempelvis om att de nu räddar 500 kg frukt och grönt i veckan från en stor lokal matvarukedja. Att det är god kvalitet på råvarorna – trots att de sorterats ut av olika anledningar – lyfts också.
– Av de flera hundra kilo frukt och grönt vi tar emot varje vecka tvingas vi bara slänga en bråkdel. Den absoluta merparten går hur bra som helst att servera, säger Torgny Stake, kökschef på privatskolan Vittra i Stockholm, i ett pressmeddelande.
