På onsdag röstar riksdagen om regeringens undantagslag för Cementas kalkbrytning på Gotland.

Inget parti har motsatt sig den kritiserade lagen förutom Vänsterpartiet.
Nu meddelar partiledaren Nooshi Dadgostar att V kommer att rösta ja.

– Ja, med reservationen att vi förstås tycker att det är uselt arbetat av Cementa, säger hon.

Ville rösta nej

Regeringens lagförslag, som innebär tillfälliga ändringar i miljöbalken, har beskrivits som grundlagsvidrigt. Enligt expertinstansen Lagrådet kan det strida mot Regeringsformen eftersom beredningen varit för kort och lagen brister i att vara generellt tillämpbar. Regeringen har lovat att göra förändringar.

Kritik har också framförts mot att det saknas en heltäckande beskrivning av vilka konsekvenser lagändringen kan få på miljön.

En majoritet i Vänsterpartiets riksdagsgrupp ville, som TT kunde berätta i fredags, rösta nej till lagen.

Partiets miljöpolitiska talesperson Elin Segerlind uttalade sig också i Svenska Dagbladet i förra veckan och sade att V delar Lagrådets kritik.

– Regeringen borde ha gjort mer, men anledningen till att vi ändå går med på den här undantagslagstiftningen är att vi behöver se till konsekvenserna av att stoppa all cement som ska gå till att bygga broar och bostäder och annan infrastruktur, säger Nooshi Dadgostar.

"En diskussion"

Det har funnits en diskussion inom partiet men riksdagsgruppen har aldrig röstat i frågan. Beslutet har legat hos det verkställande utskottet, framhåller hon.

– Det är en diskussion vi haft och landat i att man ger det här lilla undantaget. Men jag tycker inte det har varit snyggt skött av Cementa, säger Dadgostar.

Hon syftar på att Cementa inte levererat en fullgod miljökonsekvensbeskrivning vad gäller påverkan på grundvattnet. Därför avvisade Mark- och miljööverdomstolen ansökan i juli om utökad brytning.
Under tisdagen behandlade miljö- och jordbruksutskott frågan och föreslår att riksdagen röstar ja till lagändringen.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.