Radar

Ny fackförening – vill samla lönearbetare för klimatstrejk

Fridays for Future demonstrerar på Gustaf Adolfs torg i Göteborg den 24 september 2021.

Tre vänner har startat Fredagsförbundet (FF) – Sverige sämsta fackförening.  En ny svensk fackförening med huvudsyftet att strejka för klimatet. Detta annonserades genom en Youtube-video tidigare i veckan.

Fackföreningen Fredagsförbundet kallar sig för Sveriges sämsta fackföreningen då den till skillnad från andra fackföreningar endast har ett syfte – att gå ut i klimatstrejk under tio minuter varje fredag.
Det kostar inte att gå med i fackföreningen, den ger inte någon trygghet och medlemmarna har inte några förmåner. Upplägget för Fredagsförbundet är kort och gott att sänka tröskeln för att delta i klimatrörelsen.

– Vi vill göra det så lätt som möjligt för människor att ta ett litet kliv och delta i det här, förhoppningen är att genom att sänka trösklarna kan vi engagera fler, säger Joel Pennegård, en av grundarna bakom fackföreningen.

Joel Pennegård har inte varit aktiv i klimatfrågan tidigare, utan den här idén föddes ur den chock han fick när han läste den senaste IPCC rapporten
Joel Pennegård har inte varit aktiv i klimatfrågan tidigare, utan den här idén föddes ur den chock han fick när han läste den senaste IPCC rapporten. Foto: Privat

Målet

Bakgrunden till initiativet är att Fridays for future i flera år bett de befintliga stora fackföreningarna i Sverige att delta i strejker för klimaten, men de har tackat nej till erbjudandet. Rent juridiskt krävs det att man är ett fackförbund för att utlysa en politiskt strejk.

– Nu skapar vi istället en  fackförening som säger ja till klimatstrejk, säger Joel Pennegård.

Målet är att samla 80 000 medlemmar och gå ut i politiskt strejk under 10 minuter varje fredag. Om de inte lyckas nå 80 000 medlemmar så kommer föreningen läggas ner och klimatstrejken att utebli.

– Om en politiskt strejk ska ha någon effekt behöver vi vara många, säger Joel Pennegård.

Hur ska ni nå ut?

– Tanken var att förlita oss på ”word of mouth”, men på sikt kommer vi troligtvis behöva marknadsföra och samla in pengar för det.

Finns det en tidsgräns?

– Nej, vi har ingen brådska. Vi kommer se hur det utvecklar sig, om vi märker att det planar ut långt innan 80 000 medlemmar så kommer vi lägga ner föreningen, men om vi märker att det stadigt tickar uppåt så väntar vi tålmodigt tills vi blir 80 000 medlemmar.

På några dagar har fackföreningen gått från tre personer till trettio
På några dagar har fackföreningen gått från tre personer till trettio. "Vi ser Fredagsförbundet som ett komplement till Fridays for future" Säger Joel Pennegård, en av grundarna till Fredagsförbundet. Foto: Privat

Hur skiljer ni er från Fridays for future (FFF)?

– Vi står helt bakom FFF och alla deras krav, de är förebilder för mig, men det kostar inte samhället så mycket när barn och ungdomar går ut i strejk. Det är inget som får riksdagsledamöter eller bolags VD:ar särskilt nervösa, istället reagerar samhället med: Åh vad fint att ungdomar engagerar sig och klappar dem på huvudet ungefär.

– Poängen med det här är att vi som lönearbetare verkligen strejkar i solidaritet med FFF. Tvingar makthavare att ta klimatfrågan på större allvar, vi ser Fredagsförbundet som ett komplement till Fridays for future.

Kommer 10 minuter ha någon effekt?

– Jag tror att det kommer vara väldigt lätt att borsta av en 10-minuters strejk i en vecka, kanske två veckor, men sedan tror jag att det kommer börja kännas. Om vi känner att det inte får tillräcklig effekt så har vi sagt att vi kan förlänga strejken i en till tio minuter.

– Strejk är ett otroligt kraftfullt verktyg och jag tycker inte att man ska underskatta korta återkommande strejker.

Vänder ni er till alla sektorer? 

– Alla lönearbetare är välkomna, men strejkens kraft beror väldigt mycket på vilka sektorer som ansluter sig. I dag är det inte tillåtet för offentligt anställda att gå ut i politisk strejk, de som därmed inte har möjlighet att delta i strejken kommer så klart inte kallas ut i en strejk men är ändå välkomna som medlemmar.

Greta Thunberg på Mynttorget utanför riksdagshuset i samband med Fridays for Futures klimatstrejk i Augusti 2021
Greta Thunberg på Mynttorget utanför riksdagshuset i samband med Fridays for Futures klimatstrejk i Augusti 2021. Foto: Christine Olsson/TT

Fredagsförbundets fyra krav

Det första och primära kravet är att klimatkrisen ska hanteras som den enorma kris det är, säger Joel Pennegård. Fredagsförbundet kräver att alla politiker i alla partier ser till att Sverige klarar 1,5 graders målet i Parisavtalet.

Andra kravet är att alla kommuner och regioner ska utlysa klimatnödläge. Det tredje kravet är att inskränkningen av strejkrätten från 2019 ska tas tillbaka.

– Om vi använder strejk som verktyg så ska vi också värna om vår rätt till att använda den, säger Joel Pennegård.

Föreningens fjärde krav handlar om lagen som gör det omöjligt för offentligt anställda att delta i politisk strejk. Fredagsförbundet vill att de som jobbar på skolor med barn och ungdomar ska få möjlighet att delta i politiska strejker.

– Vi vill se ett undantag för de som jobbar med barn och skolungdomar. De måste få rätt att använda demokratins verktyg så de kan stå med i solidaritet när ungdomarna själva går ut i skolstrejk.

”Alla är välkomna” Ser ni en risk att folk inte vill vara med i FF om även nationalister är välkomna?

– Personligen delar jag Fridays for future’s analys om miljöförstöring och att det är kopplat till vårt ekonomiska system, kolonialism och rasism. Jag håller med om att det är en viktig utmaning att skapa klimaträttvisa, men jag tycker att det är viktigt att poängtera att man inte behöver hålla med mig i den analysen för att vilja att Sverige ska följa Parisavtalet.

– Den viktiga poängen är att klimathotet är ett akut hot mot alla människor som kräver enighet och handlingskraft nu. Vi tror att klimatrörelsen gynnas av en gemensam aktivism som är öppen för alla, säger Joel Pennegård.

Fredagsförbundet har ingen hemsida än men går att hitta på Facebook
Fredagsförbundet har ingen hemsida än men går att hitta på Facebook. Bild: Fredagförbundet
Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.