Dagens barn kommer att gå igenom tre gånger så många klimatkatastrofer som deras morföräldrar, visar en ny studie. Värst drabbade är barn i låg- och medelinkomstländer. 

– Det kommer såklart att påverka hälsa, utbildning arbete och säkerhet för en hel generation, säger Wim Thiery, klimatforskare vid Vrije-universitetet i Bryssel, som har lett studien.
 
Tillsammans med 36 kollegor har Thiery jämfört de risker tidigare generationer stått inför med det antal extrema händelser dagens barn uppskattas uppleva under sin livstid.
 
Med dagens klimatpolitik kommer nyfödda i genomsnitt att uppleva dubbelt så många skogsbränder, tre gånger så många översvämningar och två gånger så många torkperioder jämfört med människor som är födda 1960, enligt studien.

Allra hårdast kommer barn i låg- och medelinkomstländer att drabbas. Nyfödda i Afrika söder om Sahara beräknas leva igenom 50 till 54 gånger så många värmeböljor som någon som är född innan industrialiseringen. De flesta barn som föds i dag föds i utvecklingsländer. Platser som bidragit minst till den globala uppvärmningen, men där effekterna av klimatförändringar kommer att bli mest kännbara, säger Thiery.

– Så inte bara kommer ett enskilt barn att möta fler kriser, det finns också många fler som befinner sig i den situationen. De är naturligtvis de mest sårbara för klimatförändringar. De bor i stater där regeringarna kanske inte har planer för att minska riskerna och kanske inte har tillgång till, vård eller strategier för att mildra påverkan, säger Thiery.
 
Majoriteten av de klimatkatastrofer som dagens barn kommer att uppleva kan kopplas till utsläpp som produceras under deras föräldrars liv. Mer än hälften av alla växthusgaser i atmosfären genererades efter 1990. Inte bara barn utan alla under 40 år kommer att leva ett liv med aldrig tidigare skådad exponering för värmeböljor, torka, missväxt och översvämningar, visar studien.

– Vi brukade säga att vi måste ta itu med klimatförändringarna eftersom vi vill skydda framtiden för våra barnbarn eller barnbarnsbarn. Men vi visar mycket tydligt i vår studie att det inte längre är fallet. Klimatförändringarna är här och påverkar generationer idag, säger Thiery.
 
Det går fortfarande att förbättra utsikterna, säger Thiery. Om beslutsfattarna lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer nyföddas risk att utsättas för extrem hetta att sjunka till nästan hälften. De skulle kunna se elva procent mindre missväxt, 27 procent mindre torka och nästan en tredjedel så få översvämningar jämfört med om utsläppen fortsätter som i dag.
 
Världen är långt ifrån att nå 1,5 procentsmålet. En ny FN-rapport varnar för att utsläppen av växthusgaser riskerar att öka med 16 procent. Med den takten kommer uppvärmningen att vara 2,7 grader i slutet av årtiondet.
 
I dag inleds ett ungdomsforum i Milano och om en månad hålls FN:s klimatmöte i Glasgow. Det går fortfarande att nå 1,5 procentsmålet säger Thiery, men möjligheten är på väg att försvinna:
 
– Det är ett avgörande ögonblick i klimatförhandlingarna. Om vi slösar bort några år till är möjligheten att begränsa den globala uppvärmningen till en och en halv grad i princip borta. Ju mer vi släpper ut, desto svårare blir det att stoppa den globala uppvärmningen på nivåer som är säkra för kommande generationer.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.