I dag, fredagen den 24 september, är det åter dags för global klimatstrejk. Bakom initiativet står den internationella rörelsen Fridays for future och denna gång ska man för första gången strejka med ett specifikt tema: Intersektionalitet.
Leonora Herrman är aktiv i Fridays for future på nationell nivå och ansvarar för rörelsens sociala medier, främst Instagram. Hon är även lokalt aktiv i Sjöbo, en tätort i Skåne. Den lokala Sjöbo-gruppen består av tre medlemmar.
– Vi strejkar på torget utanför kommunhuset varje fredag, säger Leonora Herrman som berättar att de ska sitta en timme längre idag under den globala klimatstrejken.
25 lokalgrupper över hela landet ska delta på fredagens klimatstrejk. På grund av pandemin anordnas ingen nationell aktion.
– Målet med klimatstrejkerna är att rikta uppmärksamhet på klimatkrisen, sätta press på politikerna och engagera fler människor, säger Leonora Herrman.
Begreppet intersektionalitet
Intersektionalitet är ett begrepp som sedan 90-talet använts flitigt i den feministiska rörelsen. Begreppet belyser hur maktordningar, såsom rasism, klass och sexism, interagerar med varandra, något som Fridays for future vill visa även gäller i klimatkrisen.
I Sverige har Fridays for future valt att rikta sig mot skogsindustrin.
– Vi har valt att fokusera på skogen i och med att skogsindustrin är dålig för framförallt samer, samebyar och rennäringen. Det är de som utsätts mest för klimatkrisen i Sverige, säger Leonora Herrman.
Lättare att synliggöra maktordningarna
Julia Rensberg är styrelseledamot i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, i dag ska hon klimatstrejka på ett kalhygge i Härjedalen. I samband med klimatstrejken vill Sáminuorra belysa och utbilda sina medlemmar om intersektionalitet.
På sina sociala medier har man pratat om begreppet och hur det hör ihop med samerna och skogsbruket i Sverige.
– Med ett intersektionellt perspektiv är det lättare att synliggöra maktordningarna som just nu fungerar som en bromskloss för klimatrörelsen. Politiker och beslutsfattare ignorerar ofta urfolk och forskare världen över som länge har belyst klimatkrisen och vilka konsekvenser den kan få, säger Julia Rensberg.
Julia Rensberg berättar att hon och andra unga i Saminourra ofta bjuds in till samråd med olika ministrar kring frågor som gäller skog och samernas näringar.
– Många gånger när man sitter i samråd eller på möten känner man sig i underläge, överkörd och inte lyssnad på, men man kan inte riktigt sätta fingret på vad felet är, säger Julia Rensberg och fortsätter:
– Är det för att jag är en ung tjej? För att jag är same? Eller för att jag inte har samma akademiska utbildning som de jag talar med? Det blir en blandning av maktfaktorer som talar emot en.
För Julia Rensberg fungerar intersektionalitet som ett stärkande begrepp som skapar mer förståelse för olika parters perspektiv.
