Vätgasdrivna lastbilar skulle kunna minska koldioxidutsläppen i region Gävleborg med 70 procent – avgörande för klimatnyttan är hur vätgasen framställs, det visar en ny forskningsrapport från Högskolan i Gävle.
Peder Zandén Kjellén, forskare i miljövetenskap på högskolan i Gävle, har arbetat med ett projekt för hållbara transporter i regionen Gävleborg, i projektet har han vänt blicken mot vätgas.
– Det finns reella förutsättningar i området för att på kort tid få vätgasbränsle längs med E16, en av de tyngst trafikerade lederna i Sverige, säger Peder Zandén Kjellén.
Enligt en nationell vätgasstrategi och initiativet Fossilfritt Sverige räknas Gävleborg som ett av de områdena som är särskilt lämpliga för vätgas. Det beror bland annat på att det finns mycket stålindustri i regionen, en bransch som kan använda vätgas i olika processer.
Vätgas är framför allt intressant för tunga transporter berättar Peder Zandén Kjellén. Eldrivna lastbilar är inte ett lika hållbart val då det går åt stora mängder material till batterierna som lastbilarna kräver, samt att batterierna tar flera timmar att ladda i jämförelse med vätgas som tankas på under femton minuter.
– Det kommer vara svårt att batteri-elektrifiera de tunga transporterna, därför behöver man titta på andra miljövänliga alternativ, säger Peder Zandén Kjellén, som i sin rapport samlat in data från 190 lastbilar som trafikerar Gävle hamn.
Peder Zandén Kjellén har kommit fram till att utsläppen från lastbilarna till och från Gävle hamn skulle kunna minskas med 70 procent om man ställer om till vätgas.
Val av vätgas
Vätgas har möjlighet att minska koldioxidutsläpp i flera olika sektorer, men avgörande för om det gör klimatnytta är hur vätgasen produceras, berättar Peder Zandén Kjellén.
Dagens vätgas kommer främst från naturgas och kol och i den framställningsprocessen frigörs stora mängder koldioxid. Ur ett miljöperspektiv så är det sämre att använda vätgas som framställts på det sättet än bensin och diesel.
För att komma åt den miljövänligare vätgasen används en metod som kallas elektrolys, där är el en viktig komponent. Priset på den miljövänliga vätgasen är mycket högre än fossilbaserad och är därför en metod som inte används i stor utsträckning idag.
– Om man vill ha en stor omställning till grön vätgas så kommer vi behöva stora mängder el, vilket kräver en kraftig utbyggnad av vindkraftsproduktion, säger Peder Zandén Kjellén.
Sverige har potential att producera vätgas med låga koldioxidutsläpp till några av de lägsta kostnaderna i Europa, men det är fortfarande dyrare än vätgas som produceras av naturgas. Dock väntas priserna sjunka.
– Priset på svensk vätgas kommer nästan halveras till år 2030, säger Peder Zandén Kjellén, som tror att en hållbar omställning till vätgas är möjlig inom en snar framtid.
Den andra stora utmaningen för omställning till vätgas att det inte finns bränslecellslastbilar på marknaden. Hittills har bara ett företag serieproducerat vätgasdrivna lastbilar, samtliga levererades till Schweiz förra året. Övriga leverantörer räknar med att producera sina lastbilar år 2025, berättar Peder Zandén Kjellén.
Enligt Peder Zandén Kjellén är det inte komplicerat med vätgasstationer, han tror att det är sannolikt att det kan finnas en utbyggd tankinfrastruktur för vätgas innan lastbilarna når Sverige.
– Det gör det möjligt för lastbilar, som kör gods längs med E16 till och från hamnen, att tanka vätgas från dag ett, säger Peder Zandén Kjellén.
Peder Zandén Kjellén har fått fortsatt stöd för att utforska möjligheterna för omställning till vätgas för att minska koldioxidutsläppen för Gävleborgsregionen.
