Experter: Kvinnor måste få ökad makt över matsystemen
Copyright © 2022 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Lennart Spetz
Innehåll
-
Glöd
-
Zoom
-
Radar
-
Basinkomst istället för bidrag, ett alternativ för långtidsarbetslösa? Den frågan undersöker forskare vid Linköpings universitet i en ny rapport.
I den nya rapporten ”Interventioner inspirerade av basinkomst” har författarna gjort en översikt av internationell forskning om basinkomst. Syftet med rapporten är att ta reda på om basinkomst kan bidra till nya arbetssätt som gör att långtidsarbetslösa snabbare kan komma i arbete och även må bättre. Resultatet är slående.
– De som annars får försörjningsstöd visade sig ofta investera i saker som gör att de lättare kan få jobb när de får basinkomst. De köper busskort mobiltelefon, verktyg och så vidare. Dessutom försvann fattigdomsfällan, säger Anna-Carin Fagerlind-Ståhl, som är huvudförfattare till rapporten.
Fattigdomsfällan är den mekanism som gör att den som är fattig kanske inte har råd att ta ett arbete eftersom exempelvis ett bortfall av bidrag inte vägs upp av den nya lönen.Detta riskerar att bli en ond cirkel, som håller personen kvar i fattigdomen. Med basinkomst försvann den här mekanismen och det blev lättare att jobba samt att få bättre arbetsvillkor, berättar Anna-Carin Fagerlind-Ståh.
– I en studie USA tittade man framför allt på personer som var låginkomsttagare och då gav basinkomsten möjlighet att tacka nej till de sämsta arbetsvillkoren, säger hon.
Rapporten framhåller två mycket positiva resultat. Det ena är att den psykiska hälsan förbättras eftersom basinkomsten minskar oron för fattigdom. Det andra är att de som får basinkomst inte slutar söka arbete utan istället använder tiden med basinkomst för att exempelvis utbilda sig och på andra sätt öka möjligheten att bli anställd.
Basinkomst – en kontroversiell fråga
Men frågan om basinkomst väcker känslor och är kontroversiell eftersom olika ideologiska synsätt krockar. Sedan 1970-talet har basinkomst ändå testats i flera länder, däribland i USA, Namibia, Indien och Finland. En del av de ideologiska krockarna handlar om hur basinkomsten är tänkt att införas och vilka ersättningar eller bidrag som planeras ersättas med basinkomst.
– Bara man säger basinkomst väcker det mycket känslor och tankar, så jag har tänkt mycket på hur jag ska försöka förhålla mig objektiv, men som forskare är det min uppgift att granska det som finns nu och här och hjälpa till att förbättra nuläget, säger Anna-Carin Fagerlind-Ståh och fortsätter:
– Ingen mår bra av att leva under stress, det är något av en förlegad idé att man måste piska folk. Det är mer morot som gäller. De här studierna visar att det finns en väldig oro hos de som lever i fattigdom och när folk har resurser och möjligheter så tar de vara på dem. Det finns definitivt goda möjligheter att få folk att må bättre, när människor är trygga mår de bättre.
Lösning för långtidsarbetslösa
I den nya rapporten resonerar författarna kring att det är de behovsprövade bidragen som skulle ersättas, medan system som sjukförsäkringen skulle finnas kvar. Den basinkomst som rapporten handlar om är inte en basinkomst som alla invånare skulle få del av utan en lösning för långtidsarbetslösa att kunna komma in på arbetsmarknaden och därmed kunna få en bättre livskvalitet.
När det gäller den psykiska hälsan lyfter rapporten att de som fick basinkomst visade på ett antal förbättringar.
– I mer eller mindre samtliga studier ser man förbättringar. Det handlar om mindre symtom på depression och oro, mer tillit till sin egen förmåga och mer tillit till myndigheter och samhället. De som får basinkomst både får förtroendet och möjlighet att ta kontroll över sitt eget liv. Det blir en möjlighet att titta lite framåt inte bara tänka på hur man ska kunna försörja sig, säger Anna-Carin Fagerlind-Ståhl.
I stort sett alla studier visar att basinkomst förbättrar det psykiska välmåendet hos mottagaren. Foto: Fredrik Sandberg/TT Tanken med rapporten är att den ska fungera som ett kunskapsunderlag för myndigheter som är intresserade av frågan. Och författarna hoppas att den också ska kunna inspirera.
– Basinkomst kan visa på vilka fördelar det finns på att lätta på kontroller och villkorade ersättningar, Anna-Carin Fagerlind-Ståhl och berättar att hon och medförfattaren Christian Ståhl under tiden de arbetade med rapporten även diskuterade möjligheten att kunna testa basinkomst i Sverige. Något de menar att det kan finnas möjlighet till.
I centrala Östergötland har frågan om att pröva basinkomst eller medborgarlön för personer som i dag får bidrag, nyligen varit uppe till diskussion i kommunerna Linköping, Åtvidaberg och Kinda.
– Det blev inget beslut utan styrelsen för Samordningsförbundet i centrala Östergötland tog till sig informationen och diskuterade den men förbundet kommer inte jobba vidare för att göra ett test. Man anser att det här är en kommunal fråga, säger förbundschef Mattias Bergström.
Basinkomst – medborgarlön
Basinkomst eller medborgarlön är en idé om en offentligt finansierad inkomst som betalas regelbundet, oftast till en viss grupp, och utan prövning av behov eller krav på något speciellt beteende eller prestation i gengäld.
Pengasumman ligger oftast på existensminimum. Försök med basinkomst har gjorts i liten skala och på begränsade grupper på olika håll i världen.
Rapporten ”Interventioner inspirerade av basinkomst” är framtagen på uppdrag av Samordningsförbundet i Centrala Östergötland som arbetar för att långtidsarbetslösa människor ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden och få en bättre livskvalitet.
I Sverige finns ett 80-tal samordningsförbund och nästan alla kommuner i Sverige ingår i ett samordningsförbund.
Samordningsförbundens uppgift är att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva.
-
-
Energi