Basinkomst istället för bidrag, ett alternativ för långtidsarbetslösa? Den frågan undersöker forskare vid Linköpings universitet i en ny rapport.

I den nya rapporten ”Interventioner inspirerade av basinkomst” har författarna gjort  en översikt av internationell forskning om basinkomst. Syftet med rapporten är att ta reda på om basinkomst kan bidra till nya arbetssätt som gör att långtidsarbetslösa snabbare kan komma i arbete och även må bättre. Resultatet är slående.

– De som annars får försörjningsstöd visade sig ofta investera i saker som gör att de lättare kan få jobb när de får basinkomst. De köper busskort mobiltelefon, verktyg och så vidare. Dessutom försvann fattigdomsfällan, säger  Anna-Carin Fagerlind-Ståhl, som är huvudförfattare till rapporten.

Fattigdomsfällan är den mekanism som gör att den som är fattig kanske inte har råd att ta ett arbete eftersom exempelvis ett bortfall av bidrag inte vägs upp av den nya lönen.Detta riskerar att bli en ond cirkel, som håller personen kvar i fattigdomen. Med basinkomst försvann den här mekanismen och det blev lättare att jobba samt att få bättre arbetsvillkor, berättar Anna-Carin Fagerlind-Ståh.

–  I en studie USA tittade man framför allt på personer som var låginkomsttagare och då gav basinkomsten möjlighet att tacka nej till de sämsta arbetsvillkoren, säger hon.

Rapporten framhåller två mycket positiva resultat. Det ena är att den psykiska hälsan förbättras eftersom basinkomsten minskar oron för fattigdom. Det andra är att de som får basinkomst inte slutar söka arbete  utan istället använder tiden med basinkomst för att exempelvis utbilda sig och på andra sätt öka möjligheten att bli anställd.

Basinkomst – en kontroversiell fråga

Men frågan om basinkomst väcker känslor och är kontroversiell eftersom olika ideologiska synsätt krockar. Sedan 1970-talet har basinkomst ändå testats i flera länder, däribland i USA, Namibia, Indien och Finland. En del av de ideologiska krockarna handlar om hur basinkomsten är tänkt att införas och vilka ersättningar eller bidrag som planeras ersättas med basinkomst.

– Bara man säger basinkomst väcker det mycket känslor och tankar, så jag har tänkt mycket på hur jag ska försöka förhålla mig objektiv, men som forskare är det min uppgift att granska det som finns nu och här och hjälpa till att förbättra nuläget, säger Anna-Carin Fagerlind-Ståh och fortsätter:

– Ingen mår bra av att leva under stress, det är något av en förlegad idé att man måste piska folk. Det är mer morot som gäller. De här studierna visar att det finns en väldig oro hos de som lever i fattigdom och när folk har resurser och möjligheter så tar de vara på dem. Det finns definitivt goda möjligheter att få folk att må bättre, när människor är trygga mår de bättre.

Lösning för långtidsarbetslösa

I den nya rapporten resonerar författarna kring att det är de behovsprövade bidragen som skulle ersättas, medan system som sjukförsäkringen skulle finnas kvar. Den basinkomst som rapporten handlar om är inte en basinkomst som alla invånare skulle få del av utan en lösning för långtidsarbetslösa att kunna komma in på arbetsmarknaden och därmed kunna få en bättre livskvalitet.

När det gäller den psykiska hälsan lyfter rapporten att de som fick basinkomst visade på ett antal förbättringar.

– I mer eller  mindre samtliga studier ser man förbättringar. Det handlar om mindre symtom på depression och oro, mer tillit till sin egen förmåga och mer tillit till myndigheter och samhället. De som får basinkomst både får förtroendet och möjlighet att ta kontroll över sitt eget liv. Det blir en möjlighet att titta lite framåt inte bara tänka på hur man ska kunna försörja sig, säger Anna-Carin Fagerlind-Ståhl.

Tanken med rapporten är att den ska fungera som ett kunskapsunderlag för myndigheter som är intresserade av frågan. Och författarna hoppas att den också ska kunna inspirera.

– Basinkomst kan visa på vilka fördelar det finns på att lätta på kontroller och villkorade ersättningar, Anna-Carin Fagerlind-Ståhl och berättar att hon och medförfattaren Christian Ståhl under tiden de arbetade med rapporten även diskuterade möjligheten att kunna testa basinkomst i Sverige. Något de menar att det kan finnas möjlighet till.

I centrala Östergötland har frågan om att pröva basinkomst eller medborgarlön för personer som i dag får bidrag, nyligen varit uppe till diskussion i kommunerna  Linköping, Åtvidaberg och Kinda.

– Det blev inget beslut utan styrelsen för Samordningsförbundet i centrala Östergötland tog till sig informationen och diskuterade den men förbundet kommer inte jobba vidare för att göra ett test. Man anser att det här är en kommunal fråga, säger förbundschef Mattias Bergström.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.