Zoom

Frihandelsavtal möter motstånd

Ökad avskogning i Amazonas kan bli följden av ett nytt frihandelsavtal.

EU har förhandlat fram ett frihandelsavtal med Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Det riskerar att öka skogsskövlingen i Amazonas, varnar forskare. Både i Europa och Sydamerika finns motstånd mot avtalet.

Avtalet innebär att Mercosur-länderna ökar exporten av produkter som kött och soja till EU i utbyte mot att EU-ländernas export av bilar och andra industriprodukter undgår tullar. Mairon Bastos Lima, forskare på Swedish Environment institute som studerar hållbara leveranskedjor, säger att det riskerar att leda till att mer skog skövlas i Sydamerika.

– Många av aktörerna köper jordbruksprodukter som medför avskogning, inte bara i Amazonas regnskog utan också på platser som Paraguay och Argentina. I Brasilien har hälften redan utplånats för att ge plats åt betesmarker eller sojafält. Avtalet skulle öka importen av just de produkterna.

I dag finns kvoter för hur mycket nötkött EU-länderna kan importera tullfritt. De skulle ökas kraftigt i och med avtalet. Mercosur är världens fjärde största handelsblock och EU är en stor importör av livsmedel från Sydamerika. Mairon Bastos Lima säger att avtalet riskerar att frysa handelsmönster som urholkar världens naturresurser.

Parisavtalet inte tillräckligt för hållbarhet

I handelsavtalet finns hänvisningar till att Brasilien har skrivit under Parisavtalet och åtagit sig att se till att skogsskövlingen minskar. Det är inte tillräckligt för att säkerställa hållbarhet, säger Mairon Bastos Lima.

– När du förutser expansion, tillväxt, export och konsumtion av just den vara som skapar problem idag, är det en mycket stark signal. Och marknaderna kommer att svara på den signalen genom att expandera produktionen av dessa varor på bekostnad av ekosystemen.

Forskaren Mairon Bastos Lima  på Swedish Environment institute, studerar hållbara leveranskedjor
Forskaren Mairon Bastos Lima  på Swedish Environment institute, studerar hållbara leveranskedjor. Foto: Swedish Environment institute

Mairon Bastos Lima är född i Brasilien. Han säger att europeiska konsumenter har en viktig röst i miljödebatten där. Efter Kina är EU den största konsumenten av sydamerikansk soja och även en stor konsument av sydamerikanskt nötkött. Men att europeiska konsumenter skulle sluta att köpa brasilianskt nötkött skulle inte sätta stopp för avskogningen i Amazonas, säger han.

– Det är troligt att mycket av det helt enkelt skulle exporteras till platser som Asien eller Mellanöstern. Det renar europeiska konsumenters konsumenters samvete mer än att lösa själva problemet. Mycket skulle helt enkelt istället exporteras till Asien eller Mellanöstern.

Investeringar i alternativ kan bidra

EU skulle kunna bidra till att minska avskogningen där och i andra länder i Sydamerika genom att stötta produktion av andra varor än de som direkt bidrar till skövlingen, säger Mairon Bastos Lima. Genom att konsumera och investera i alternativa initiativ kan befolkningen leva av hållbart jordbruk istället för att försörja sig på jordbruk som förstör skogen, säger han.

I många av länderna som omfattas av frihandelsavtalet produceras redan hållbar mat, exempelvis nötter
I många av länderna som omfattas av frihandelsavtalet produceras redan hållbar mat, exempelvis nötter. Foto: Drago Prvulovic//TT

– Många människor på platser som Brasilien, Paraguay och Argentina är beroende av jordbruk för sitt liv. Människor i dessa länder producerar redan hållbar mat och gör andra former av hållbart jordbruk, från ekologisk honung från ursprungsbefolkningen till hållbart producerade nötter.

Det har gått över två år sedan Mercosur-länderna och EU förhandlade klart avtalet. Förhandlingarna pågick i över 20 år. Sommaren 2019 kom EU och länderna i tullunionen Mercosur, Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela, överens om ett frihandelsavtal. Men de har ännu inte skrivit under det. Både i Sydamerika och inom EU finns ett starkt motstånd, säger Mairon Bastos Lima.

– Jag tror inte att det kommer att träda i kraft inom nästa år, kanske aldrig. Bolsonaroregeringens styre har tagit Brasiliens miljöproblem till nya höjder och det har skapat motstånd inom många EU-länder. Många europeiska länder har också kommersiella intressen som inte är kompatibla med tullfri import från Brasilien.

Inte heller i Brasilien råder konsensus om avtalet, säger Mairon Bastos Lima. Kött- och sojaindustrin är nöjda med avtalet, men annan industri motsätter sig import av europeisk teknologi.

– Det skulle göra Sydamerikas länder än mer beroende av sektorer som lever av att exploatera inhemska ekosystem.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV