”Det här är en kris för mänskligheten”, skriver den internationella miljö- och människorättsorganisationen Global Witness i en rapport.

Minst 227 personer som kämpat mot miljöförstöring dödades under 2020, vilket gör fjolåret till det värsta året som hittills registrerats när det gäller dödligt våld mot miljöaktivister.

Sju av tio som dödades arbetade för att skydda skogsmark, framförallt regnskog i Sydamerika. Och en tredjedel av alla dödsoffer var ursprungsbefolkning som protesterade mot exploatering av sin mark.

Värst i Colombia

Liksom för 2019 är situationen allra värst i Colombia, där 65 människor mördades i fjol för sitt miljöengagemang – mer än dubbelt så många som det näst värsta landet, Mexiko, där 30 döda har rapporterats.

Länderna följs av Filippinerna, Brasilien och Honduras på den dystra topplistan.

Men offren i kampen mot miljöförstöringar mäts inte bara i antal dödade. Myndigheter på många håll har enligt rapporten försökt tysta aktivister genom dödshot, övervakning, sexuellt våld och gripanden.

Vinst över miljö

Miljökämparna som har ”stått upp mot mäktiga intressen har betalat ett högt pris – med sin frihet, sitt uppehälle och till och med sina liv”, skriver Global Witness i sin rapport, den åttonde i ordningen. De konstaterar att styrande i många länder har använt coronapandemin som ett sätt att ”kunna gå vidare med sina destruktiva projekt” och att de blundar för företag som exploaterar naturen.

”Det står klart att många företag ägnar sig åt en ekonomisk modell som till övervägande del prioriterar vinst över skada på människa och miljö.”

De nya dystra rekordsiffrorna till trots varnar Global Witness för att deras data inte är komplett och inte visar hela omfattningen av kampen mot miljökämparna.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.