Radar

Kyrkovalsdebatt – med fokus på klimatet

I Sverige får man rösta i kyrkovalet från och med att man fyllt 16 år.

Söndagen den 12 september anordnar ungdomsförbundet Fältbiologerna en debatt inför kyrkovalet. Genom debatten vill man uppmuntra fler unga att rösta: “Det är bland annat i Svenska kyrkan som vår framtid avgörs” säger Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna.

Med fokus på klimatet, artdöden och mänskliga rättigheter har Fältbiologerna bjudit in representanter från nio nomineringsgrupper att debattera på söndag. Debatten, som ska sändas live via Facebook, har redan lockat över tusen personer. Leo Rudberg, tycker att det känns spännande och kul att så många visat intresse för debatten.

– Debatten är ett sätt att utkräva ansvar av kyrkans makthavare, säger Leo Rudberg, som hoppas på ett ökat valdeltagande bland förstagångsväljare.

Leo Rudberg tror att kyrkan kan kännas avlägsen och abstrakt för många. Genom debatten vill Fältbiologerna uppmärksamma att kyrkovalet i själva verket handlar om konkreta frågor.

– Ska vi kalhugga Sveriges och Sapmis sista naturskogar? Ska samkönade par behandlas som alla andra par i kyrkan? Ska kyrkan bli en föregångare i klimatomställningen? De här frågorna angår oss alla, men jag tror inte att alla känner till att de avgörs i kyrkovalet och att alla som är medlemmar i kyrkan har rätt att påverka, säger Leo Rudberg.

Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna, tycker att kyrkovalet i allra högsta grad är ett klimatval
Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna, tycker att kyrkovalet i allra högsta grad är ett klimatval. Foto: Fältbiologerna

Ökat intresse

I  kyrkovalet 2017 var 5,2 miljoner röstberättigade varav en miljon röstade, vilket var det högsta antalet röster någonsin. Kyrkovalledaren Anki Bondesson, märkte av ett ökat intresse inför kyrkovalet 2017 och enligt henne ökar intresset även den här gången.

– Det är väldigt många som hör av sig till kyrkans valservice och vi märker att det finns en längtan från de röstberättigades håll att få veta mer om vad nomineringsgrupperna vill, säger hon.

Varför intresset har ökat kan inte Anki Bondesson svara på, men hon tror att tillgången till internet och information kan ha bidragit.

Skogen i fokus

Svenska kyrkan är en av Sveriges största skogsägare och enligt Leo Rudberg är kyrkans arbete med skogarna ett hot mot både klimatet och den biologiska mångfalden.

– Idag beter sig kyrkan som vilket kortsiktigt, vinstmaximerande skogsbolag som helst och kalhugger gamla naturskogar på löpande band. Kyrkovalet är viktigt för alla som bryr sig om att hejda klimatkrisen och artdöden, säger Leo Rudberg, som tycker att årets kyrkoval i allra högsta grad är ett klimatval.

Tova Mårtensson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga, har märkt av att frågor kring klimatet är något som ligger många av Svenska kyrkans unga varmt om hjärtat.

– Många unga är intresserade av miljö och global rättvisa, det är frågor som gärna diskuteras på våra möten, säger hon.

Tova Mårtensson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga
Tova Mårtensson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga. Foto: Alfred Bellander 

Når ut till fler

Fältbiologerna är den enda religiöst och politiskt obundna organisationen som bjudit in till debatt inför Kyrkovalet. Enligt Anki Bondesson är det mycket ovanligt att religiöst obundna organisationer engagerar sig i kyrkovalrörelsen.

– Ofta är det lokala församlingar eller media som uppmärksammar kyrkovalet, säger hon.

Tova Mårtensson tycker att debatten är ett bra initiativ för att nå de som inte är aktiva i kyrkan i vanliga fall. Enligt henne är det viktigt att även icke kyrkliga organisationer engagerar sig i valrörelsen.

– Alla som är röstberättigade går inte till kyrkan eller befinner sig inom ramen för kyrkans kontaktnät, därför är det jättebra att andra aktörer kan sprida informationen och värna om de demokratiska rättigheterna som finns i kyrkovalet, säger hon.

Leo Rudberg menar att det bland annat är i Svenska kyrkan som framtiden avgörs och att det därför är viktigt att uppmärksamma kyrkovalet och uppmuntra fler till att rösta.

– Vi ställer gärna alla makthavare mot väggen, oavsett om dem är sekulära eller religiösa, säger han.

På söndag klockan 18.00 inleder Fältbiologerna och Svenska Kyrkans unga debatten, därefter ska de nio nomineringsgrupperna debattera om hur de vill att kyrkan ska agera för miljön och mänskliga rättigheter. Klicka här för att se debatten.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.