Indien är ett av världens mest förorenade länder. Det får stora effekter på befolkningens hälsa. Luftföroreningarna orsakar dödsfall och riskerar att förkorta invånarnas livslängd. Nu försöker forskare världen över ta reda på hur mycket. 

En ny rapport från The Energy Policy Institute at the University of Chicago (EPIC) som slår fast att luftföroreningar kan förkorta indiernas livslängd med nio år har fått stor spridning. Den har publicerats av medier som BBC, CNN, The Guardian och Reuters. Men Petter Ljungman, forskare inom miljömedicin och specialist i hjärtsjukdomar, är skeptisk till rapportens slutsater. 

– Det låter för mycket. Livslängden förkortas av luftföroreningar, men så mycket tror jag är svårt att säga, det finns inte underlag för det och särskilt inte i Indien. Det finns inte sådana typer av studier i nuläget.

Petter Ljungman studerar hur befolkningen i Indien påverkas av att exponeras för luftföroreningar under lång tid. Varje år dör 700 000 i förtid i Indien på grund av luftföroreningar, säger han.

– Majoriteten dör i hjärt-kärlsjukdomar och efter det så är det lungsjukdomar, hjärtinfarkt, stroke, kol, lungcancer och barn får mer astma allergi, infektioner och lunginflammation.

18 procent av jordens befolkning bor i Indien, som har några av de högsta nivåerna av luftföroreningar i världen. Av världens 30 mest förorenade städer ligger 22 i Indien med partikelnivåer som ligger många gånger över Världshälsoorganisationens riktvärden. En global hälsorisk, säger Petter Ljungman.

– På kort sikt kan man förbättra hälsan i Indien med att få ned luftföroreningar. På lång sikt förbättrar det hela planeten och andra människors hälsa genom att man bidrar till mindre utsläpp som bidrar till mindre klimatförändringar.

Trafikavgaser, dieselgeneratorer, stora industrier och bönder som bränner sina åkrar är några av orsakerna bakom de höga halterna av luftföroreningar i Indien. Indien är helt beroende av kolkraft för sin energiförsörjning. I dag kommer 80 procent av Indiens energi från kol.

– Ur ett större perspektiv kan man tänka på att luftföroreningar kommer från förbränning för det mesta och det är ju samma källor som till klimatförändringarna. Värme är farligt för hälsan, luftföroreningar är farlig för hälsan. Kombinationen är ännu farligare. De förstärker varandras effekter, det har vi sett på andra ställen som i Moskva och södra Italien, säger Petter Ljungman.

I Indiens huvudstad Delhi uppmanar myndigheterna regelbundet invånarna att hålla sig inomhus och har tagit till initiativ som att dela ut ansiktsmasker och tillfälligt stänga skolor. Men befolkningen har gett sig ut på gatorna för att kräva att myndigheterna vidtar åtgärder för att minska utsläppen. 2019 lanserades Indiens nationella luftreningsprogram för att minska föroreningsnivåerna i de värst drabbade städerna genom att minska utsläpp från industri och fordon.

– Man har i Delhi gått över till naturgas i alla taxibilar och allmänna transportmedel. Det minskar luftföroreningar en del, men tyvärr räcker det inte. Det hade säkert varit värre om man inte gjort det, men det krävs starkare tilltag, säger Petter Ljungman.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.