Nyfödda som har fått modersmjölksersättning har mer resistenta bakterier i sin tarmflora än barn som får bröstmjölk. Det visar en ny doktorsavhandling vid Helsingfors universitet, rapporterar Yle.
Katariina Pärnänen är doktorand vid institutionen för mikrobiologi på universitetet i Helsingfors. Hennes avhandling visar att nyfödda som får modersmjölksersättning har cirka 70 procent mer resistenta bakterier i sin tarmflora än barn som enbart får modersmjölk.
För ett barn som är sjukt och behöver sjukhusvård eller antibiotika kan detta leda till allvarliga problem medan det för friska barn inte behöver betyda något för hälsan. Katariina Pärnänen konstaterar i Yle att barn som inte får modersmjölk saknar försvar och kan jämföras med vuxna som har nedsatt immunförsvaret. Hon säger:
– Redan nu kan man se att det kan vara ytterst svårt att hitta fungerande antibiotiska preparat för prematurer som får intensivvård.
Antibiotikaresistens ett globalt problem
Varje år dör uppskattningsvis 200 000 spädbarn till följd av antibiotikarestistens. Modersmjölksersättning innehåller inte några bakterier i sig men enligt Pärnänen tycks de skadliga bakterierna gilla modersmjölksersättning medan de nyttiga bifido- och mjölksyrebakterierna gillar bröstmjölk. Bröstmjölk innehåller även antikroppar som bidrar till barnets immunförsvar.
I Sverige får för tidigt födda barn normalt inte modersmjölksersättning. Det berättar amningsforskaren professor Christine Rubertsson vid Lunds universitet. Hon säger:
– Prematura och sjuka nyfödda barn i Sverige får, så långt det är möjligt, enbart bröstmjölk eftersom vi vet att det har stora fördelar. Om det behövs ges donerad bröstmjölk och bara i undantagsfall ges modersmjölksersättning. På sjukhusen i Sverige har vi mjölkkök som handhar donerad bröstmjölk, där skiljer vi oss ifrån andra länder. Kvinnor som donerar bröstmjölk är otroligt värdefulla för vården.
I artikeln i Yle uppmanar Katriina Pärnänen föräldrar som ger modersmjölksersättning att inte gripas av panik till följd av studiens resultat.
– Det är på inget sätt livsfarligt, så länge barnet är friskt. Men jag uppmanar ändå föräldrarna att öka på bröstmjölkens andel i barnets föda, om det bara är möjligt, säger hon till Yle.
